Publicerad 2013-02-28 22:32:00 i Lilleman,
3-åringen fick en chokladboll till efterrätt i dag. Hon tog ett bett och glömde sedan av den. Jag hittade den i sin skål på soffbordet och ställde tillfälligtvis upp den på ett lite högre avlastnings bord för att inte Lilleman skulle få tag på den. Sen glömde jag också bort den.När jag en stund senare kom tillbaka in i rummet hittade jag en liten kille som satt på golvet och fullkomligt tryckte in bakverket i munnen. Han sken som en sol och det var choklad över allt.Jag trodde verkligen inte att han nådde dit och framförallt såg han mig inte ställa den där. Lilleman har verkligen luktsinne för sötsaker.Jag ställde det som var kvar av chokladbollen tillbaka på det höga bordet fast längst in, tog pojken och bar iväg honom för avtvättning. Efter uträttat ärende ställde jag ner honom på golvet och glömde bort chokladbollen. Igen.Jag fortsatte med maten och Lilleman kröp iväg. Sen hör jag 3-åringen gapskratta inne i tv-rummet. Jag kommer ihåg chokladbollen och går in. Jajjamen. Där sitter han igen och mögar in det som var kvar. 3-åringen lovar dyrt och heligt att hon inte hjälp honom på traven... Jag undrar jag.
Jag fick i alla fall det bildbeviset jag glömde ta första gången. Inte lika kladdigt andra gången bara...
Publicerad 2013-02-27 22:49:00 i Familj, Lilleman, Storasyster,
Det finns så många kockprogram på tv tycker jag. Det lagas mat till höger och vänster av både proffs och amatörer i lugna miljöer och ordnade kök. Det är väl ingen konst att laga mat på det viset säger jag! Nä, fram med ett program för oss vanliga dödliga så kanske man kan få ett och annat tips och framför allt skratta åt eländet. Ett program där de skall försöka laga en näringsrik måltid som skall klara eldprovet att godkännas av en überkräsen 3-åring. Helst skall även en bebis kunna äta någorlunda samma för att slippa dubbel-lagning.Allt detta skall utföras i ett redan nedstökat kök (vem hinner hålla ording på ett kök där det skall fixas 6 mål/mellanmål per dag samtidigt som man har två barn att ta hand om var av ett mer än gärna använder köket till att "baka" efter egna recept) mitt under helvetestimmen (hälsa gärna på hos meekatt och läs mer), det vill säga på eftermiddagen och barnen (minst två i olika åldrar) ska vara trötta och hungriga vilket förstås genererar gnäll, gråt och klängighet.Pluspoäng utdelas om matlagandet utförs med en unge på höften i syfte att hålla denna lugn.Kocken skall ideligen bli avbruten av barnen för att hjälpa till med toabesök och blöjbyte. Serva dem med något att tugga på för att stilla värsta hungern och hålla dem vakna i soffan. Gärna sätta på nya klipp på Youtube med jämna mellanrum.Självklart finns det en utsatt tid då maten måste vara klar - alltså den tid då barnen är hungriga vilket redan är förbi, så snabba på så det blir färdigt någon gång!!!Alltsammans skall naturligtvis bedömas av kvalificerade domare; de hungriga och griniga ungarna är förstås smakpanel. Det ingår också i hela matlagningsprocessen att mata/få barnen att äta.En pedagog skall även finnas med bland domarna. Hen bedömer bland annat din förmåga att vara pedagogisk med barnen när de bråkar mitt under det mest kritiska ögonblicket i matlagningen.Och så klart en dietist som bedömer hur näringsrik din mat är.Om jag skulle vinna?Kanske eventuellt några poäng från smakpanelen, på en bra dag vill säga, allt är upp till den lilla diktatorns goda vilja.För att citera 3-åringen;Förskolepersonalen frågar 3-åringen vem som lagar bäst mat hemma.- Pappa är bäst på köttfärssås och spaghetti. Mamma är bäst på korv och makaroner.
Publicerad 2013-02-26 18:11:00 i Lilleman,
Hittade fjärren när jag skulle ta plast i kökslådan.Hade inte hunnit sakna den men vi hade aldrig hittat den när vi väl skulle ha den.Publicerad 2013-02-26 16:45:00 i Lilleman,
Jag glömde stänga kylskåpet ( <--- är man småbarnsmor med sömnbrist så är man) och Lilleman fixade sitt eget mellanmål... Häpp!
Publicerad 2013-02-25 22:21:00 i Lilleman,
Det blev som vanligt en härlig förmiddag med mamma-bebis-gänget! Alla utom två som var sjuka var med.Det var fika, snatter, lek och bus och så klart presentöppning som stod på schemat.Varje barn hade med sig ett paket var som vi sedan lade ut på golvet. Där efter fick barnen välja var sitt paket.Lilleman fick en söt vårmössa från bäsens bästis.
den nedersta bilden återger den verkliga färgen.
Publicerad 2013-02-25 09:22:00 i Lilleman,
Snart bär det iväg på gruppkalas för Lillemans kompisgäng som har börjat fylla 1 år!Helt vansinnigt vad tiden går fort.Grattis alla stora småttingar!!!
Publicerad 2013-02-23 22:23:00 i Storasyster,
...över barns logik!Såhär tänker i alla fall våran 3-åring om hur vissa matvaror skall konsumeras.Rostbröd äts helst orostat och fryst.Yoghurt är bäst varm.Anything goes, bara du äter kära barn!
Publicerad 2013-02-21 12:21:00 i Mat & Bak,
100 g smör, 1 dl florsocker, 1 tsk vaniljsocker och 2 msk kakao röres poröst.Rör sedan i 3 dl kaksmulor (jag hade sockerkaka) och arraksarom efter smak.Gör bollar och rulla i chokadströssel.Publicerad 2013-02-21 11:04:09 i Personligt,
Sabon drömmer just nu om att följa med sina föräldrar på längdskidssemester i början av mars. Han älskar att idrotta vilket det tyvärr blivit lite utav det senaste.
Vi funderade på att åka med hela familjen men kom fram till att det får vänta något år.
3-åringen är inte någon utpräglad utemänninska precis och har "frysit i hjäl" efter en havltimme i vinterklimat.
Lilleman är inte road av att sitta still särskilt länge och kan inte heller ta sig fram för egen maskin utomhus än. Och på den anläggningen de skall åka till finns inget annat att hitta på än just åka skidor.
Jag för min del drömmer om att bo på hotell, kanske ta en shoppingtur, eventuellt ta några avslappnande simtag i en härligt uppvärmd pool, defenitivt massage och manikyr. Hotellfrukost! Ligga i en mjuk säng och äta sushi (<-- mamma-sushi, inte någon med rå fisk...det gillar jag inte), sen lite frasiga vårrullar på det. Sen blir det chips och choklad till film. Sist men inte minst; sova, sova, sova och sova!
Vi drömmer om likte olika saker kan man säga, haha!
Publicerad 2013-02-20 19:37:00 i Storasyster,
3-åringen älskar att leka rollspelslekar. Hon är både regissör, rollbesättare och ibland även sufflös.Ibland skiftar det väldigt snabbt i olika lekar så det gäller att hålla koll på sin karaktär annars blir det skäll.Idag har vi haft ombytta roller här hemma. Det vill säga 3-åringen har varit mamma och jag varit storasyster. En väldigt duktig sådan om jag får säga det själv. Jag har som storasyster fått ta hand om lillebror, lagat mat och hjälpt mamma på toaletten under dagen.Och ojojoj vad jag har fått höra mina egna ord i hennes mun idag!"Men som du stökar ner, jag får plocka och plocka. Du får allt hjälpa till att städa efter dig"."Oj så stökigt det var här då"."Du måste äta nu. Du vet ju att magen blir glad av mat och humöret blir glad. Det är ju mycket roligare med ett glad humör än ett argt och ledset humör".Ja, ni hör ju. Men det betyder väl att något av det jag säger fastar i alla fall... Haha!
Publicerad 2013-02-19 11:23:09 i Familj, Lilleman, Personligt,
Trötta är bara förnamnet på vad Lilleman och jag är idag.
Med en Lilleman som är ruskigt tät i luftvägarna, det rosslar och piper - man vill bara hosta upp åt honom, blir det inte mycket sömn och vila.
I natt vankade jag och vyssjade honom i halvliggande ställning fram till tre (ett litet avbrott på 20-30 minuter för att få vila ryggen fick jag då sambon tog över en stund). Det gick inte att lägga ner honom (<--- Lilleman alltså). Direkt började han hosta och gråta.
Men fy så förbannad jag blev på sambon innan han tog över.
Jag hade gått och vankat i två timmar och gjort allt för att Lilleman skulle få ro och inte gråta och väcka dom andra. Jag var helt slut i psyket, ryggen, axlarna, nacken och knäna efter allt vyssjande och vaggande och studsande på sängkanten. Så jag beslutar mig för att nu får Lilleman försöka somna i sängen så vaggar jag den (vi har
tassar på sängen så den går att vagga, har varit helt oumbärligt med båda våra barn) med fötterna medan jag ligger ner och vilar ryggen lite. 30 sekunder hinner gå med barnagråt, då fläcker sambon - som sover i utdragssängen hos Storasyster - upp dörren, yrvaken och förbannad och tänder lampan.
"Men ta upp honom då, han har ju grinat i flera minuter nu!"
Då tänder jag på alla fyra!
"Det har han inte, 30 sekunder max!" fräser jag tillbaka. "Jag har hållt på i två timmar, nu är jag slut"
Jag får en mördande blick innan han släcker och går ut.
Fy f*n, han ska inte komma här och mästra när jag har gjort precis allt jag kan för att de ska få sova, tänker jag. Tar upp Lilleman och vankar genom huset igen.
Då kommer en skamsen sambo tassande och tar över en stund. J*vligt tur för honom det, annars hade han fått hört det när han kommer hem i kväll!
Vid tre fick jag äntligen Lilleman att somna i famnen. Där satt jag i sängen och inte vågade röra en fena. Så småning om hasade jag mig längre och längre ned till liggande ställning med Lilleman på bröstet. Så spenderade vi resten av natten. Strax före åtta vaknade han och var hur pigg som helst. Jag är tydligen väldigt skön att sova på, hihi.
Lilleman är fortfarande väldigt rosslig men har ingen feber så vi får väl se hur detta fortsätter.
Jag får truga i honom hostmedicin med chokladbollsmuta. Kan väl lungt säga att hans medicin inte är så god som
Storasysters.
Publicerad 2013-02-18 18:08:00 i Familj, Personligt, Storasyster,
Man vet att läkemedelsföretaget lyckats med smaksättningen när barnet blir sur för att kuren är avslutad!"Men, jag vill ha ändå! Det smakar ju så gott!" är väl ett hyfsat betyg! haha!Bubbelgum är smaken!
Publicerad 2013-02-18 13:27:46 i Familj, Personligt, Storasyster,
Våran 3-åring genomgår sedan en tid tillbaka en mindre idetitetskris.
Hon kan vara en stor och duktig tjej som hjälper till med diverse saker här hemma och hon vill verkligen vara en stor tjej. Men ibland vill hon bara var bebis igen. Hon skall bäras, leka med bebisleksaker. Slutar prata och bara jollrar. Skall ha sin napp jämt och ständigt och hon skall matas.
Hon kan vara en duktig storasyster ena sekunden och sen ber man henne om någonting som hon inte tänkt sig och då rasar hela hennes värld samman och hon blir jätteledsen, gråter och säger att hon inte kan för hon är ju bebis nu.
Det är precis som om hon inte vet vilken for hon skall stå på. Vi försöker så gott vi kan att hänga med i svängarna, låta henne vara stor men också liten. Det kan tyvärr vara lätt att ställa för stora krav på storasyskonen just bara för att de är störst men man får inte glömma att de faktiktisk fortfarande är små.
Ibland undrar jag om hon ändå inte var riktigt mogen för att få ett småsyskon (det är 2,5 år emellan dom). Men hon var redan då mogen för sin ålder, kanske mycket beronde på att hon talade så bra redan som 1,5 åring.
Till en början klarade hon det över förväntan och blev bara då och då liten, vilket är helt förståligt. Det var ju en enorm förändring för henne, att inte längre vara minst och ensam om uppmärksamheten.
Sen blev det bättre och hon växte in i sin roll som storasyster men på senare tid tycker jag att det bara blivit värre och värre. Kanske är det även en del i den normala utvecklingen nu för henne men det kan vara oerhört frustrerande som förälder ibland. Man vill ju att sitt barn skall gå framåt i utveckling och inte backa tillbaka.
Jag lider verkligen med henne när hon blir så ledsen och inte vet om hon är stor eller liten, jag kan se förvirringen i hennes ögon. Det skrynklar ihop mitt mammahjärta...
Publicerad 2013-02-16 10:51:00 i Lilleman, Storasyster,
...Storasyster som nu varit blöjfri hela dygnet runt i en vecka.'Hon har inte haft blöja på dagen sen innan sommaren och heller inte kissat i blöjan på natten på säkert ett år men ändå velat ha den för att känna sig trygg.Men nu klarar hon alltså att vara utan helt och hållet och det med bravur.
En burk med pärlor blev presenten. ...Lilleman som tog sina första steg på egen hand i går kväll.Sex steg hela vägen till mamma!
Publicerad 2013-02-15 16:58:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Här är det inget mys på fredagar med två små vildar och allra minst idag. Det är fredagsMUT!
Kombinera en otroligt trotsig, grinig och mammig 3-åring i identitetskris och en förkyld 11 månaders kille med en mamma som lider av grav sömnbrist och mutorna haglar tätt.
* Frukost i tv-rummet
* Valfri lunch (kokt ägg och ris till Storasyster och köttförssås med ris till Lilleman)
*Glass till första mellanmål
*Smothie till andra mellanmål
*Popcorn och majskrokar till sagan i soffan
Där emellan har det varit hejdlöst mycket film varvat med vattensöl och kakbak.
När sambon kommer hem väntas tacos och alla hjärtans dag-tårta från igår.
Än är kvällen inte slut så vi får se vad mer vi hinner med innan vi däckar.
Skulle ha bjudit på lite bilder men batteriet dog och jag kan inte hitta laddaren i denna röra vi kallar hem... Ni får fantisera lite. Haha!
Publicerad 2013-02-14 17:45:00 i Familj,
Publicerad 2013-02-14 12:26:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Denna natten var inte bättre än den förra.Det är samma visa natt efter natt. Det börjar vid halv tolv med gråt. Lilleman får tröst och vatten och somnar relativt lätt om igen. Han vaknar igen efter någon timme. Mera vatten och somnar efter lite vyssjande. Vi sover en stund till, sen är det dags för den nu obligatoriska vaken-tiden som brukar vara en och en halv till två timmar. Vi vankar, vyssjar, sitter och tittar i mörkret, studsar på sängkanten medan Lilleman njuter av den sköna studsen i famnen. För det mesta är han lugn bara han är i rörelse, men inte alltid, och så fort man bara börjar tänka på att lägga sig ner stelnar han till och illvrålar.Har vi varit vakna längre än en timme får han lite youghurt för att stilla magen. Jag vill inte ge honom någon vana på att få gröt mitt i natten. Vill ju helst ge välling men det är inget alternativ då han vägrar äta det. Så youghurt får det bli.Efter det är vi vakna en stund till tills han till slut somnar i min famn, i sin säng till vaggande eller bredvid mig i stora sängen.Vi sover en stund till, sen börjar sönderhackandet igen ända tills Storasyster vaknar och det är morgon.Jag hoppas innerligt att detta är en snart övergående fas för jag är otroligt sliten.Lilleman sover inte särskilt mycket på dagen heller så det blir inte mycket tid att ta igen sömnen på.Jag skall börja jobba igen den 1:a juni och jag vill verkligen kunna njuta av den sista tiden hemma.
Tänk om du kunde sova såhär gott på nätterna med, älskade Lilleman!Idag är det en mysdag då Storasyster är hemma från förskolan med förkylning och lite feber.Ha en underbar alla hjärtans dag allihopa! Det skall vi ha!
Publicerad 2013-02-13 03:50:00 i Lilleman, Personligt,
Ja, som vanligt har Lilleman haft en period på cirka en och en halv timme utan sömn.Jag har vankat, vyssjat, matat, suttit och tittat ut genom fönstret, studsat på sängkanten, sjungit, vaggat sängen, legat och klappat och strykt över rygg och huvud.Nu sover skrutten och jag är helt slut men klarvaken och hungrig....Sommar väl lagom till nästa omgång.
Publicerad 2013-02-12 22:04:00 i Personligt,
Idag har det varit en sån där dag då jag bara vill lägga mig i sängen, dra täcket över huvudet och bara försvinna!Jag känner mig så låg.Jag är trött och sliten.Nu ska jag sova och hoppas innerligt att det känns bättre i morgon.
Publicerad 2013-02-11 22:24:00 i Storasyster,
I köket på förmiddagen.3-åringen: Idag skall jag låta Lilleman vara med varje gång jag kissar, mamma!Ja, det var ju snällt, eller hur?
Publicerad 2013-02-09 19:25:00 i Lilleman, Storasyster,
Borta bra men hemma bäst!
Publicerad 2013-02-09 17:19:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
I natt var det alltså en barnfri natt, den första sedan Lilleman föddes för 11 månader sedan.Vi firade med färska räkor i går kväll och en film. Paranormal activety. Hur tänkte vi där?? Se en sådan otäck film och sen kunna sova gott? Jag som är både lättskrämd, mörkrädd och tror på spöken...Det gick oväntat bra att sova ändå. Lite läskigt bara när vi skulle lägga oss. Jag kröp tätt intill sambon och höll handen."Ååå", suckade sambon. "Det här är ju precis samma som att sova bredvid 3-åringen". Så jag fick vackert släppa handen efter en stund och maka mig till kanten. Och med tanke på att det är ovant att sova i samma säng som sambon (mer om det i ett annat inlägg) sov vi väldigt skönt båda två.För att inte tala om hur skönt det var att få ligga och slumra på morgonen och morna sig länge. Och långfrukost med tidning och melodikrysset. Det är annat det än grötkladd och en fröken som mer springer och äter än sitter still, om hon äter alls.
Vi hann även med att röja och städa lite och äta en god middag innan det var dags att hämta barnen.3-åringen hade haft det så bra så hos farmor och farfar. Inte längtat det minsta. Skönt. Hon hade även passat på att ta långkväll och somnat klockan 22 och vaknat åtta...Lilleman hade också haft det bra. Inte längtat han heller. Han hade passat på han med att vara vaken länge, somnade vid halv nio. Han hade även varit vaken mellan ett och halv tre på natten och gråtit och inte ville sova. Det är i och för sig inte ovanligt alls för att vara Lilleman. Sen hade han sovit till halv åtta och varit hur pigg och glad som helst.Det här får vi göra om snart igen.Skönt att vara barnfri och skönt att få pussa och krama på barnen igen när man ses efter lite frånvaro.
Publicerad 2013-02-08 14:31:00 i Lilleman tar ordet / blogg-rape,
Idag är jag lite nervös....Fast jag vet inte vem som är mest nervös, jag eller mamma...!?I natt skall jag nämligen sova borta för första gången någonsin utan mamma och pappa. Jag skall sova hos mormor och morfar säger mamma och det kommer gå så bra så tröstar hon oss allihopa.Mamma och pappa säger att de behöver en natt med oavbruten sömn. Jag fattar inte vad dom snackar om. Sömn! Fånigt! Det är för veklingar!Idag har jag därför passat på att vara extra mammig och gnällig. Bara så hon ska veta vem hon har att göra med....Så blir det, mamma, om du får för dig detta någon mer gång. Det skall inte gå obemärkt förbi. Bara så du vet!Jaja, jag verkar inte ha så mycket att säga till om. Skönt att mormor och morfar är så goa och snälla och ger mig så mycket uppmärksamhet.Det kan kanske vid närmare eftertanke vara väldigt mysigt att få dom för mig själv.Storasyster skall sova hos farmor och farfar. Fast hon kan ju det här med att sova över. Får kolla med henne hur det går till och sånt..
Publicerad 2013-02-07 22:46:00 i Personligt, Storasyster,
Idag var det dagis igen för 3-åringen.Nu går det bra igen, det var bara första dagen som blev så jobbig. Även om det fortfarande förhandlas en del på morgonen.Idag till exempel hade hon ont i magen.Det avhjälptes med tre!! skålar cornfkakes.Sen hade hon feber. Men efter koll med termometer var det inget snack.Fast hon försökte ställa till det med ett krav på att ha Tingeling på hela sig. Tröja och byxor, inga problem. Trosor hade vi också, phu! Strumpor... Ett par med fjärilar kan det funka?? "NEJ!! Tingeling är ingen FJÄRIL!!! Hon är en ÄLVA!!" Fick i alla fall övertalat fröken om att det är tingelings kompisar. PUH!Nu åker vi!Efter lämning passade Lilleman och jag på att ta en biltur till min favoritaffär Två Fröknar. En helt underbar affär. Jag vill flytta in där.Så skönt att få sitta still och bara köra bil en stund, slippa ha något barn hängande på höften och kunna lyssna på radio och faktiskt höra vad dom säger.Inne i butiken hade jag fullt sjå att hålla Lillemans klåfingriga händer i styr. Det blev inget köpt idag men jag skulle mest se på några lampor som jag suktar efter. Måste bara övertala sambon att det är dom vi ska ha. En inte helt lätt uppgift då vi inte har samma smak och båda har ganska bestämda åsikter om hur vi vill ha inredningen.Tog lite bilder som jag visade och han vill titta runt lite mer innan han bestämmer sig. Kors i taket, inte helt kört alltså...
(fler bilder av butikens urval hittar ni på deras blogg) På hemvägen från Två Fröknar låtsades jag att jag var en sådan där mamma som måste köra runt sitt barn i bilen för att barnet skall sova och alltså måste äta lunch i bilen.McDonalds lunch idag alltså. Precis vad min kropp vill ha idag, bara att lyda, hehe!För dagen till ära hade jag klämt i mig i mina jeans igen, har nästan bott i mina mjukisar den senaste tiden. Hm, tänkte jag när jeansen skulle knäppas, inte vällde det över såhär mycket över linningen senast jag hade dessa. Det har nog vid närmare eftertanke blivit lite mycket gott det senaste när familjen varit sjuk. Bara för ren överlevnads skull. Herregud, en mamma måste ju få trösta sig lite när hon har två sjuka barn plus en sjuk sambo att ta hand om! Eller hur!?Maten intogs i bilen hem. Så skönt att få äta i lugn och ro! Slippa äta i tvåtakt eller tretakt för den delen (en till Lilleman, en till storasyster, en till mamma, en till... ni fattar...) och slippa ha någon i knät när man äter. Bara mig att tänka på.Lyx stavas det!
Hemma fick Lilleman sin lunch innan det var dags att hämta storasyster igen som haft en bra dag på dagis. Skönt att komma in i rutiner igen, det behöver vi.
Publicerad 2013-02-05 13:41:00 i Storasyster,
Igår var det nypremiär på dagis för 3-åringen. Och det gick inget vidare.Hon har varit där väldigt lite det senaste på grund av sjukdomar så det var väldigt ovant. Hon grät och förhandlade på morgonen för att slippa. Till slut gav hon sig med att jag lovade att stanna en stund.Väl där var hon väldigt blyg och släppte mig inte och svarade inte på tilltal från kompisar eller fröknar, trots att kompisarna kom springandes när vi kom och ville ha med henne till dockvrån.När jag och Lilleman sedan skulle gå blev det samma visa igen med gråt och bedjan om att ta henne med hem.Åh, lilla hjärtat, mammahjärtat brister.Men vi har fått rådet av en nära vän som är förskolepedagog att ta henne tillbaka till förskolan så snart vi kan. 3-åringen har lång startsträcka när det kommer till sociala sammanhang och vi skulle bara göra henne en otjänst om vi hade henne hemma längre. Vilket var det jag också tyckte, så nu är sambon också övertygad om att detta är det bästa, sjukdomar till trots.Men faktiskt är det ju så det är att ha små barn. Man blir sjuk. Det är något man bara ska gå genom. Bättre att göra det nu än när barnen börjar skolan sedan.När jag kom hem ringde jag till förskolan och nu var allt bra.På eftermiddagen när jag hämtade henne var hon sitt vanliga glada och spralliga jag. Underbart att se.Dagen hade varit bra och rolig tyckte hon och fröknarna sa det samma. De tyckte absolut att jag gjorde rätt som stannade den där timmen vid lämningen så min lilla tjej kunde få känna sig trygg.
Publicerad 2013-02-03 22:09:15 i Lilleman, Personligt,
Lilleman äter nu väldigt mycket själv och det blir ganska kladdigt kan man säga. Det är mat högt och lågt och framför allt på händer då han gärna har sked i ena handen och plockar mat med den andra.
Idag åt vi fiskbullar till lunch...
Som vanligt blev jag ensam kvar med Lilleman vid bordet då han äter lite långsammare än övriga, dessutom började han efter oss idag för han sov när vi började äta.
Så, där satt jag med en son som bara blev kladdigare och kladdigare och stank mer och mer fisk (lika glad var han för det). Det var mat långt upp på armarna, i hela ansiktet, i håret, ja kort pch gott över allt!
Hu, tänkte jag, det där vill jag INTE städa upp!!
När efterrätten nästan var uppäten kände jag efter riktigt riktigt mycket. Är jag inte lite nödig? Jo det är jag helt klart, ganska akut faktiskt!
Jag ropar på sambon; Du får ta över här! Jag måste på toa nu!
Och så gjorde jag mitt bästa för att se ut som jag var väldigt nödig och hade väldigt bråttom när jag gjorde sorti till toan.
Där satt jag sedan skäligt länge (till mitt försvar kissade jag i alla fall...) innan jag klev ut.
Och se, allt var klart, saneringen och allt. Mwehwehehehe!
Undrar hur ofta men kan köra den här utan att bli avslöjad??
Publicerad 2013-02-02 22:11:00 i Personligt,
När klockan ringde i morse, en timme innan avfärd, var jag inte särskilt pigg på att stå upp - det var en gråtig natt i natt...Så jag gjorde ett snabbt överslag på tiden och bestämde mig för att sova lite till och äta frukost i bilen. En halvtimme borde räcka att vaska av sig, klä sig och sminka mig tänkte jag och somnade igen. Bara för att vakna ännu tröttare nästa gång klockan ringde. Så klart.Man kan nog säga att jag glömt hur snabbt det går att göra sig i ordning när man inte har två barn som springer runt benen alternativt hänger i byxbenen. Inte har barn som behöver hjälp med det ena och andra och inte behöver utfodras. Efter en kvart var jag färdig och hann visst med frukost, skönt!Jag hade också glömt att man behöver skrapa bilen så här års... Jag blev alltså tio minuter försen till uppslutnings platsen där jag skulle samåka med min goaste vän till loppisen.Typiskt mig, den evige tidsoptimisten. Det kvittar hur god tid jag har på mig, det kör ändå ihop sig i slutet och jag blir sen.Som tur var hann vi ändå och försäljningen gick över förväntan bra. Jag har aldrig varken köpt eller sålt på loppis förut men det gav verkligen mersmak.Även om huvudräkningen var aningens skakig i början. Jag har oerhört svårt för allt som inbegriper mattematik och tal i någon som helst form.Min första kund var en kvinna som köpte ett par byxor för 20 kronor. Hon betalade med en hundralapp.Ok, tänkte jag 100 minus 20, det blir...ööö, hjärnsläpp, blankt....Hmm ta dig samman... Ööö 80 kronor tillbaka?Nu ska vi se, räkna ihop till 80. (Hade laddat upp med massvis av småväxel.)Ööö, hur mycket är jag uppe i nu...?Räkna om...Vad var det nu hon skulle ha tillbaka...? Ööö den kostar 20 kronor... Jag fick en hundring... Ööö...100 minus 20... Ööö...Ja, så höll min hjärna på medans svettringarna växte sig större och större under armarna och ju mer jag försökte desto tommare blev hjärnan.Vi lyckades i alla fall reda ut denna mycket avancerade kvantfysik tillsammans, kunden och jag.Sen blev jag varmare i kläderna och det gick bra mycket bättre resten av dagen.
Publicerad 2013-02-01 23:08:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Idag har det varit en riktig utflyktsdag.Barnen är nu pigga sedan någon dag tillbaka och det riktigt kliar i kroppen på dom efter lite stimulans. Två veckor i karantän kan ju göra den folkskyggaste att vilja ställa till med storkalas...Sambon var ledig idag så på förmiddagen var jag och Lilleman iväg och träffade några av hans kompisar och jag fick äntligen träffa andra människor än familjen på flera veckor. Härligt (<---inte för att det är tråkigt att umgås med familjen, inte alls, men det är ju trevligt att få se andra människor åtminstonde ibland)!Efter förmiddagsutflykten var det hem och äta lunch och packa lite väskor för att sedan ta med mig båda barnen på nya äventyr så att sambon fick vila lite.Lilleman lämnade vi hos mormor och morfar medan jag och 3-åringen for vidare till Emaus Lantgård. Där fick hon rida lite - som hon har längtat! Vi tittade även på de andra djuren, lekte i lekparken och fikade. Det är väldigt mysigt att bara vara vi ibland.Inför utflykten fick jag väldigt fin hjälp av 3-åringen att packa picknick-väskan.Detta var vad hon ansåg vara nödvändigt att ha med sig...
Ett oöppnat paket fryspåsar (3 liter)En legogiraffEn stekspadeEn pixibokEn leksaksvattenflaskaEtt kaffefilterEtt "recept" (innehållsdeklarationen till hennes medicin)Mycket användbara saker. De fick hänga med så klart!Sambon, han fick en halvdag för sig själv för vi stannade hos mormor och morfar tills det var läggdags för barnen. Lilleman somnade på väg hem men 3-åringen var klarvaken, hon tog sig nämligen en tupplur i bilen på väg till Emaus. Det är stört möjligt att åka bil för henne på eftermiddagen utan att somna. Redan när vi stod i hallen och tog på oss för att åka deklarerade hon att hon tänkte somna i bilen...
Publicerad 2013-02-01 13:16:00 i Familj, Personligt,
Ja, jag skall alltså vara borta i knappa 7 timmar i morgon, räknar jag med.För pappan är det lika med, i runda slängar, två veckor ensam med båda barnen. Därför meddelade han nu att förstärkning är inringd i form av farmor och farfar.Dom kommer hit, säkert för att pappa skall slippa packa och komma iväg med båda barnen... för det är ju en diger uppgift han aldrig förut tagit sig an.Small steps, darling!
Publicerad 2013-02-01 12:20:00 i Personligt, Storasyster,
Jag gjorde misstaget att glömma en kasse med kläder framme i går kväll....Så nu skall tydligen allt sparas för det "passar visst fortfarande"...Får smuggla i kväll...
