Stor men ändå liten.
Det är inte lätt att vara storasyster när man inte är så stor själv. Våran tjej är snart tre år och känner sig både stor och liten på samma gång.
Hon är en underbar storasyster som verkligen älskar sin lillebror. Han får många pussar och kramar och mycket omtanke (men även lite tjuvnyp då och då).
Hon är så duktig och hjälper till med allt möjligt men så ibland vill hon bara vara liten.
Just nu är det mycket rollek med att hon är bebis och hon klär sig gärna i lillebrors kläder. - Ja hon kommer i vissa av dem, hon är ganska liten och han är ganska stor...
Här om dagen skulle hon prompt ta på sig lillebrors strumpor som är på tok för små och som han dessutom just skulle ha på sig. När jag förklarade detta för henne fick hon ett totalt sammanbrott, hela världen rasade för henne. Mellan hulkningarna sa hon ” Men mamma, jag är ju bara två år, jag är ju också en bebis.”
Ja, vad säger man, det är ju bara att hålla med. Man är ju faktiskt inte särskilt stor när man bara är två, snart tre…
Vi gjorde en kompromiss hon fick ta ett par av lillebrors strumpor som var lite större och som det var bättre töj i.
