Publicerad 2013-04-30 23:21:00 i Familj, Personligt,
Idag har det visst varit valborg... Vi är så upptagna med att få vårat vardagsliv att fungera att vi inte hinner reflektera över helger, än mindre helgdagarna som kommer in emellan. De efterlängtade och välkomna avbrotten i vardagen man så noga planerade och längtade till i livet innan barnen. Nu är allt ett enda ekorrhjul som frenetiskt skall trampas runt. Det är nätt och jämt jag kan hålla näsan ovanför vattenbrynet.Jag och sambon fick i alla fall korkat upp ett par flaskor vin, dagen till ära, när barnen lagt sig. Det är inte så ofta vi dricker vin eller något annat alkoholhaltigt heller för den delen. Allt som oftast är vi för trötta när barnen kommit i säng och vi hamnar som utskitna disktrasor i soffan. Där blir vi sittande tills vi hämtat nog med krafter till att ta oss ut till badrummet och borsta tänderna och masa oss i säng. Men idag rotade vi fram lite vin. Första flaskan vi öppnade fick vi hälla ut, den hade blivit för gammal och smakade inte bra. Den var från 2001. Andra flaskan vi öppnade var nog lite för gammal den också egentligen, den smakade inte riktigt som den skulle. Men den drack vi utav ändå. Så ofta unnar vi oss någon ting, haha!
Publicerad 2013-04-29 22:51:00 i Storasyster,
I helgen upptäckte vi att samtliga nappar i Storasysters samling var sönderbitna (utom tre som var "borttappade" - dom ligger för övrigt väl gömda ut i fall att...). Då började andra avvänjningen för våran nappberoende tös. I höstas gjorde vi ett första försök. Då började vi tala om att ge napparna till tomten. Efter ett tag hade idéen sjunkit in och hon gick med på det men kunde absolut inte vänta till julafton utan det skulle ske på studs. Därför hängde vi en påse med tillhörande lapp på dörren så att spanarnissen kunde ta med napparna till tomten när han ändå kikade förbi för att se om vi var snälla mot varandra här hemma. Hela den dagen var hon så duktig. Klart hon saknade sina älskade nappar vid ett par tillfällen men hon kämpade på. När kvällen kom gick det inte längre. Hon blev helt ifrån sig när hon insåg att det inte fanns några nappar kvar. Hon kunde inte motstå frestelsen att låna en utav lillebror, som använde napp på den tiden. (Han slutade självmant när han fick alla fyra framtänderna uppe samtidigt och efter det har han vägrat - så lätt gick det, haha). Sen den kvällen har det varit ett evigt lånande och tillslut så tog hon helt sonika över alla lillebrors nappar. Vi kom dock överens om att när dom napparna hon har går sönder slängs dom och inga nya köps. När nu dom sista napparna skulle slängas fick hon lov att ha en napp en sista gång den natten. Inga protester så långt. Morgonen därpå pussade hon nappen hejdå (<--- hur sött är inte det?) och slängdde den. Allt frid och fröjd. När eftermiddagen kom och tröttheten slog till frågade hon, sin vana trogen, efter napp och snutte. När inge nappar fanns bröt hon ihop totalt. Hon grät och skakade i hela kroppen. Blev stel som en pinne och kunde knappt få luft mellan hulkningarna. Men vi hade bestöämt oss för att ta fighten denna gången. I sin förtvivlan letade och letade hon efter nappar. "Jag vet att jag inte slängt alla" (hon menade de som var "borttappade", hon har minne som en häst). Men ingen napp fanns att hitta och inget annat kunde trösta eller få henne på andra tankar. Till slut gick hon och hämtade en nappflaskspip att ha som napp. (Jaha, vad gör vi nu...???)Sugberoendet har åtminstone minskat avsevärt sen hon började med pipen. Den är väl helt enkel inte lika god och inte lika bekväm att ha i munnen. Vi får väl se den lite som ett nikotinplåster eller en såndär pinne rökare kan suga på för att trappa ner... Avvänjning pågår i alla fall. Inte illa det, haha!
Hej då nappen!
Publicerad 2013-04-29 16:54:00 i Storasyster,
Min 3-åring är väldigt hjälpsam med hushållsbestyren här hemma. Idag har hon hjälpt mig hänga tvätt. Hon var strumpansvarig...
Publicerad 2013-04-28 23:11:00 i Familj,
Publicerad 2013-04-28 23:07:00 i Familj,
En söndag som denna när kalendern var tom och vädret var vårigt (åtminstone från insidan fönstret) passade vi på att göra en utflykt till havet. När allt var undanröjt efter lunchen och jag packat matsäck och skötväska, kamera och picknickfilt stuvade vi in oss i bilen för en tur. Barnen satt förväntansfulla i baksätet och skrattade åt varandra. Härlig med familjeutflykt!Jag hade ju tänkt mig att åka en lite längre tur för att se något nytt. Det tänkte inte sambon. Han styrde kosan direkt till första bästa ställe, fem minuter med bil härifrån. Absolut inget fel med den promenaden, där är jättefint men ni vet hur det är när man tänkt sig något annat.Väl framme blåste det halv storm, vilket vi inte alls märkt inne bland husen där vi bor. Lite antiklimax. Storasyster som får se havet vill plaska med en gång. Att jag glömt stövlarna togs ändå ganska tappert emot och även om det sög väldigt i plasktarmen så stod hon emot. Säkert tack vare att hon fullkomligt hatar att bli blöt in på kroppen. Även om det som sagt blåste halv storm gav vi oss iväg längs promenaden i hopp om att hitta lite lä (vi hade ju ändå åkt ända hit, nu ska vi ha picknick!!!! Haha!). Efter en bit kom vi tack och lov in i en liten dunge som gav lä åt den kalla vinden från havet. Där packade vi fram lite smörgåsar och bullar. Storasyster ville alls inte sitta med familjen och mysa med fika. Nä, den lilla prinsessan ville bli körd i vagn ätandes smörgås, bort från pappa och Lilleman. För att behålla husfriden körde jag henne en liten bit längs stigen. När vi kom tillbaka till resten av familjen ville hon inte fika mer. Trött som hon var ville hon bli nerbäddad och efter två sekunder sov hon. Lilleman stod mest och lekte med sin vattenflaska och var inte alls intresserad av det som fanns runt om kring. Verkligen kul att anstränga sig och hitta på saker...haha!Ingen mening att stå där och plåga sig så vi åkte hem igen. Efter att ha varit hemmifrån i max 40 minuter kom vi hem med två sovande barn. Kul! När Storasyster sover på dagen, det kvittar när och hur länge - det räcker med fem minuter, så kan hon inte somna förren tidigast halv tio på kvällen. Idag somnade hon efter mycket om och men klockan tio. En mycket lyckad familjeutflykt. Haha!
Publicerad 2013-04-26 17:12:00 i Personligt,
så ljuvligt gott!!Publicerad 2013-04-26 10:47:00 i Lilleman, Personligt,
Jag tog på mig en ren tröja förut, när det fortfarande var tänkt att vi skulle gå och träffa folk. Nu tänkte jag att det kanske är lika bra att byta den medans den är ren. Annars sölas den bara ner när vi ska äta. Sen kom Lilleman och gav mig en såndär gosig kram...
... med sedvanligt efterföljande snor-avtorkning.Jag behåller den på då...
Publicerad 2013-04-26 10:18:00 i Lilleman, Personligt, Storasyster,
Men så roligt skulle vi tydligen inte ha. Storasyster tokvägrade och blev helt galen när det närmade sig. Förhoppningsvis är det bara fredagströtthet för båda är riktigt gnälliga och griniga. Så istället för lite mysig lek och fika blev det hemmatråk! En ligger i soffan och ser på tv, en lagar lunch (tidigt, jag vet men här äts lunchen runt elva när de är såhär griniga) och en diskar/badar/tvättar golvet i bästa Pippi stil...
Publicerad 2013-04-26 09:19:00 i Familj,
Strax skall vi gå på lek och fika hos våra grannar och vänner. Idag tar vi med en liten present till dom var, bara för att.
Vi gjorde egen müsli igår.
Publicerad 2013-04-24 22:48:00 i Familj, Storasyster,
Jag glömde ju bjuda på några bilder på den härliga våren i söndags.
Det blev en betydligt större bukett än såhär innan vi var färdiga. Dom gav vi till mormor.
Publicerad 2013-04-24 22:43:00 i Familj, Personligt,
Nu har jag äntligen fått tummen ur, har väl dragit på det i snart ett år. Men bättre sent än aldrig. Jag har köpt vaxduk till köksbordet.
På Lillemans plats är bordet alldeles uppluckrat efter allt söl och skurning som det kräver. Det är alldeles för sent att rädda bordet egentligen. Men jag är så trött på att inte kunna ha någon duk alls (den hamnar alltid hängades över en stolsrygg för att den skallräddas från söl, sen kommer den mycket sällan tillbaka till bordet igen) och nu blev det två flugor i en smäll. En fin duk som inte behöver tas bort stup i kvarten och det sönderskavda bordet följs. Fiffigt!
Publicerad 2013-04-23 22:53:00 i Familj, Storasyster,
Vilken dag som helst nu är jag helt säker på att både polis och socialen kommer och knackar på. Om någon var ute när dottern duschade förut vill säga.Det var ett skrik utan dess like. Om inte ett skrik för livet så endast ett par pinnhål under det. "NEJ!!!! MAMMA!!!! NEJ, SNÄLLA, SLUTA!!!!!! JAG LOVAR ATT JAG INTE VILL DUSCHA!!!! SNÄLLA MAMMA!!!!"Hon hatar verkligen att göra sig ren och framför allt tvätta håret. Det är det värsta hon vet. Vi har kommit överens om att minst en gång i veckan måste håret tvättas. Men det är en förhandling utan dess like varje gång ändå, men där har hon tyvärr inget val. Vi har provat alla möjliga metoder. Böja sig bakåt och skölja i badvattnet, ha handduk för ansiktet och duscha, en sån ring runt huvudet, en speciell hink med flexibel kant, duscha själv och gud vet allt. Men det är alltid lika illa varje gång. Så nu får hon skrika bäst hon vill och vi håller tummarna för att grannarna inte är ute just då.Det är ungefär som när jag och min bror var små. Han hatade också att tvätta håret och grät hjärtskärande varje gång. En gång hade vi tagit hand om en bortsprungen hund och det tog flera dagar att lokalisera ägaren eftersom han trodd att hunden var död. När han väl kom för att hämta hunden, en hårtvättar-kväll, hörde han min lillebror gråta, och då var det verkligen högt och förtvivlat. Hundägaren trodde då att min lillebror grät för att hunden skulle hämtas så han gav bort hunden till oss. Jag vet i och för sig inte vem det säger mest om, hundägaren eller min lillebror, men helt plötsligt hade vi ett yrväder till hund att ta hand om. Så kan det gå.... Haha!
Publicerad 2013-04-22 12:20:20 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
I går, söndag, var det slut på sötebrödsdagaran för min del.. Nu var det äntligen dags för den där härliga återföreningen med familjen då alla springer emot mig för att lyckliga hälsa mig välkommen hem... not!
Vi hade bestämt att mötas upp på den lokala idrottsplatsen för att gå tipspromenad tillsammans med mormor och morfar som haft Lilleman under natten.
När familjen anlände var det första jag hörde av Storasyster "nej mamma!!!! *gnäll, gnäll, gnäll - kläng på pappa*. Lilleman gav till ett tveksamt glädje-gnäll men ville i alla fall till min famn direkt. Efter en liten stund av sedvanligt ´nu-ska-ja- visa-dig-hur-sur-jag-blir-när-du-åker-bort - surning´ av Storasyster ville hon också kramas och pussas och gosa. Härligt att vara tillsammans igen.
Efter allt hälsningsgos var det dags att gå iväg på tipspromenaden. Det blev kaos direkt. Ingen annan än jag fick köra Storaysters sulky. Lilleman bara grät och ville bäras av mig. Det blev en osedvanligt njutbar promenad, hahaha! Ända fram till det var korv-stop i en solig skogsglänta. Lite pick-nick med korv och bröd, festis och kexchoklad och en liten upptäktsfärd i skogen gjorde susen. Efter det var det slut på gny och gnäll och Lilleman somnade efter en liten stund på den fortsatta promenaden.
Efter vi kommit i mål åkte vi hem till mormor och morfar för att mysa och äta middag.
Jag och Storasyster passade på att plocka vitsippor och gå på nya upptäktsfärder i mormor och mofars skog.
Det blev en skön söndag även om det sundtals gavs igen för min bortavaro i form av extra mycet bus och testning av gränser.
Publicerad 2013-04-22 05:57:00 i Personligt, Storasyster,
...att jag är uppe redan. Just nu gillar jag den inte alls faktiskt!Halv sex vaknade min 3-åring (som jag snart får kalla något annat då hon fyller fyra i år) för då "orkade" (<--- hur kan man inte orka??) hon inte sova mer! Jag försökte få henne att somna om men se det gick inte för "det är ju morgon, fåglarna kvittrar ju". Aaah förbaskade fåglar!!
Publicerad 2013-04-20 19:31:00 i Familj, Personligt,
Idag har jag slappat lite, shoppat en del och njutit av promenad i solen längs havet. Kan det bli bättre?Och det har faktiskt varit väldigt skönt att få ta dagen i sin egen takt, inte efter barnens. Jag har heller inte längtat så väldigt efter familjen heller. Klart jag tänkt på dom mycket och undrat hur det går. Men det var bara när jag ringde hem och min stora tjej svarade i telefonen och vi pratade en stund som det snörpte i hjärtat.Dom där hemma har haft det bra även om natten varit lite tung för sambon och Lilleman. Men Sambon får ta igen lite sömn i natt då Lilleman sover hos mormor och morfar. Det tror jag blir bra, han är väldigt trygg med dom.När jag shoppade blev det lite till mig och mer till barnen. Är det inte typiskt, haha. I ärlighetens namn var det nog lite "tyck-om-mig-fast-jag-varit-borta-shopping".Jag hade tänkt köpa mig en vårjacka, det behöver jag verkligen. Men det hittade jag naturligtvis inte.Lunchen intog jag vid havet och passade på att ta en promenad längs havet och lapa massa sol.
I kväll blir det filmmys.Hoppas ni haft en härlig helg ni med!
Publicerad 2013-04-20 09:19:00 i Familj, Personligt,
Gårdagskvällen bjöd på mycket god mat och underbart mycket skratt och snatter. Så skönt att få sitta ner och prata med en vuxen utan att bli avbruten eller behöva jaga efter ett barn.På tal om barnen så hade mina och sambon också en skön dag hos farmor och farfar. Nu inväntar jag bara rapport om natten. Kan tänka mig att det inte varit så roligt då Lilleman vaknade med en förkylning i går morse. Min natt i hotellsäng har i alla fall varit skön även om jag vaknade redan 06.30. Fast jag kunde ju somna om. Lyx!Nu sitter jag och äter hotellfrukost - det bästa vet, nästan. Jag känner mig som en stjärna. Tänk att bara plocka det goaste, slippa mata medan man själv kastar i sig lite och framförallt - slippa städa upp halva frukosten från golvet! 
Jag hann bara fånga efterrätten på blid, det andra slank ner i en njutningsdimma.
Publicerad 2013-04-19 17:32:00 i Personligt,
... här står jag och skall göra mig fin för första utekvällen på ett halvår och jag har både glömt hårfixargrejer och pincett till mina buskiga ögonbryn. Det var ett tag sedan jag gjorde mig så här fin, har helt glömt vad som behövs. Nåja..., vad är väl en bal på slottet...
Publicerad 2013-04-19 16:20:00 i Personligt,
Det blev 2550 meter av mina 34 minuters simning. Ganska nöjd med tanke på hur dåligt tränad jag är.Nu har jag landat i hotellsängen för lite vila innan min underbara barndomsvän kommer. Då ska vi snattra och äta gott på stan.
Rättelse:Herregud, så klart jag inte simmade så långt! Allt är mitt dåliga siffersinnes fel! Ber så hemskt mycket om ursäkt. 1275 meter ska det vara. Men är fortfarande mycket nöjd :)
Publicerad 2013-04-19 14:33:00 i Personligt,
Nu är det dags att kränga på sig baddräkten igen. Sim står på schemat. Lite träning får det ju bli en helg som denna.
På hit vägen var jag ju tvungen att svänga in till min favorit butik Två fröknar. Tyvärr blev det inget köp denna gång men önskelistan blev lång inför våran renovering och iordningställande av Lillemans rum. 
En tallrikshylla skulle jag verkligen vilja ha. Funderar på om jag ska be pappa snickra en till mig. Eller två. En till köket för kokböcker och lite fint och en till Lillemans rum för böcker.Nä nu kan jag inte dra på detta längre. Önska mig lycka till. Har inte fått till någon träning sen i somras. Ni vet det där livet med barn och pendlande sambo. Ja och latmasken förstås, det har sätt lite hinder i vägen. Är tyvärr inget inbitet träningsfreak. Tvång och mutor är vad som behövs för att få den här kroppen att vilja röra på sig...
Publicerad 2013-04-19 12:15:00 i Familj, Personligt,
Här har jag befunnit mig de senaste timmarna. Skönt med avkoppling och lugn och ro!
På denna bädden fick jag mig en omgång. Kanske inte helt den mjuka och goa massagen jag först tänkt mej men alla spända mammamuskler blev ordentligt uppmjukade. När massösen frågade om massage på magen hörde jag mig själv säga ja tack. Note to self; tacka nej till det vid eventuell framtida massage. Inte alls avkopplande att ligga där och försöka dra in sin nyförlösta mage (nej, sluta - det är inte alls över ett år sedan det låg en bebis i den magen) och försöka se oberörd ut....Sen blev det relax i denna miljö...
Härligt.Tycker ändå att jag lyckades ganska bra att stänga av hjärnan en stund och låta övriga familjen sköta sig själva. Trots att sambon såg något förtvivad ut när jag ropade heja ramsor innan de åkte i morse för att peppa honom. "Kan vi grejat? Klart vi kan!!!" Ropade jag så käckt. Tror inte att det hjälpte så mycket...Nu är det lunch! Hej svejs!Publicerad 2013-04-19 09:44:00 i Personligt,
Sambon och barn åkte till farmor och farfar för en timme sedan. Och jag har ägnat en stund hemma själv innan massagen med att se på spökskräck. Smart. Jättesmart. Verkligen. Mörkrädd som jag är och med livlig fantasi kommer jag säkert sova jättegott i natt, ensam i ett okänt hotellrum.
Nu stänger jag av och åker på 50 minuters massage sen spa-relax efter det.Sköna helg, välkommen!
Publicerad 2013-04-18 12:46:11 i Storasyster,
Våran 3-åring har under en lång tid vägrat äta om hon inte fått sitta vid tv:n. Eftersom hon är matvägrare av stora mått har vi låtit det vara så, om än mycket motvilligt. Vi har ändå vid varje måltid försökt få henne att äta med oss i köket - med fruktlöst resultat. Igår talade hon självmant om att "idag är det sista dagen jag äter vid tv:n".
Sagt och gjort. Idag har det inte varit några som helst problem att sitta i köket allihop och äta tillsammans. Underbart!
Hon har även sedan en tid tillbaka deklarerat att hon inte äter fisk längre. Hon har smakat men spottar bara ut den. Idag serverade jag ungsstekt lax och propsade som vanligt att hon ändå måste smaka på en bit. Och hon tyckte om det *kors i taket*. Hela hon sprack upp i ett leende och sa; "Men det var ju gott ändå. Jag har bara skojat med er när jag sagt att jag inte äter fisk längre. Tokigt va".
Ja, tokiga unge!
Publicerad 2013-04-18 09:40:00 i Storasyster,
Kan man bli annat än stolt när barnen målar såhär fina teckningar?
En himmel med sol och regndropparEn regnbågeEtt strömmande havEn simrimg i form av en ankaEn midsommarkransEn gräsmatta med Malva (mammas önskemål), Blåklocka, Röd-Vitsippa och SmörblommaEtt naken-självporträtt
Publicerad 2013-04-17 22:09:00 i Personligt,
Nu närmar det sig min efterlängtade egenhelg - jag startar med massage på fredag förmiddag. Men ju närmare helgen har kommit desto mer börjar jag - inte ångra mig kanske, men tycka att det kanske inte är alls nödvändigt detta tilltag. Jag har redan börjat sakna min familj. Gud vad knäpp man är. Sen är jag ju orolig för hur det ska gå för dem. Kommer barnen sakna mig (förmodligen inte, efter tio minuter har de väl glömt att jag inte är där) och göra helgen än svårare för sambon. Han har ju visserligen skaffat förstärkning i form av våra föräldrar. Men han har aldrig varit ensam med någon av barnen, än mindre båda så lång tid och liksom haft huvudansvaret med allt vad det innebär. Äsch, det ordnar sig. Är det kris är jag ju bara ett telefonsamtal och en halvtimme bort. Men jag kommer säkerligen få höra hur fruktansvärt jobbig helgen varit för sambon i tid och evighet. Det får det vara värt. Jag behöver verkligen få vara mig själv lite, inte bara vara mamman. Få ta det lite lungt och kunna sitta och tänka klart mina egna tankar för en gångs skull. Sen är det ju nyttigt att få längta lite. Sen är det ju även ett litet plus i kanten att min helg råkar sammanfalla med den årliga städningen av vårt område. Haha! I år slipper jag!Ni undrar säkert hur i hela friden jag har råd med två hotellnätter, massage och spa och annat. Jag som klagat på hur lite pengar vi har att röra oss med, särskilt nu när jag får "lön" från försäkringskassan för mitt hemma-förälder-jobb. Förra morsdag fick jag presentkort på vårt lokala spa utav mina barn (läs sambo), det kommer utnyttjas nu, den som spar han har, hihi. Sen kommer jag faktiskt ta ifrån mina sparpengar. Sådan pengar som jag sparat undan i alla år, den kassan har för övrigt tagit en del stryk nu när jag varit hemma till räkningar och mat - urtrist. Men hellre ta av sparpengar - nu när vi haft den möjligheten - och kunna vara hemma med mina barn längre än att låta bli och redan fått lämna bort minstingen. Han är ju fortfarande så ytte-pyttig min ettåring...
Publicerad 2013-04-16 21:48:00 i Lilleman,
Med den där konsekvensen igår för den lille gangstern?Jo, han fick minsann hjälpa mamma att städa. Hur kul som helst, tyckte han! Sen sov han i två timmar efter lunch. Sen fick jag väcka honom när Storasyster skulle hämtas på förskolan (Lilleman fick sova inne eftersom det var riktigt busväder ute).Idag var det sim som stod på schemat. Jag var inte alls sugen och ville helst ställa in men Lilleman älskar det. Det är det bästa på hela veckan! Så det var bara att masa sig dit. Och det är ju kul när vi väl är där, bara att se hur glad och duktig han är i vattet är värt det flera gånger om!
Publicerad 2013-04-15 06:03:38 i
Det måste vara olagligt enligt någon sorts lag någon stans att väcka sin arma moder 04:40 för att sedan låta henne sitta på ett hårt och kallt golv och sjunga vaggvisor och vagga sängen i en timme och tio minuter innan man till slut ger efter för tröttheten. Samtidigt som orsaken till det tidiga uppstigandet själv ligger och åmar sig och gnäller och inte somnar om trots att man fått välling och trots att man fortfarande är trött. Det kan inte vara lagligt att åsamka sina anhöriga sömnbrist, kall rumpa och trötta armar på det viset.Jag föreslår i alla fall någon sorts straff och konsekvens. Som till exempel att inte få leka med sin favoritleksak på hela dagen.... Eller tvingas hjälpa mamma att städa. Fast vid närmare eftertanke tror jag inte att min förbrytare skulle se just städningen som ett straff, han älskar allt vad städredskap heter.Nä nu ska jag föröka vila ögonen en stund innan det är dags för uppstigning igen.
Publicerad 2013-04-14 22:18:16 i
Så där ja, klockan är nu 22:18 och efter nattning och omnattningar har vi äntligen fått se färdigt kvällens Mästarnas Mästare.Att kunna pausa tvn måste vara en av de bästa uppfinningarna just nu för småbarnsföräldrar.
Publicerad 2013-04-13 14:00:25 i
I natt var det sambons tur att ha "Lilleman-jour" och då blev jag automatiskt den som går in till Storasyster om hon ropar. Vad hände? Jo, Lilleman som vanligtvis vaknar två - tre gånger om natten, ja han sov som en stock. Storasyster där emot som inte brukar vakna särskilt ofta, inte ens för att kissa. Hon vaknade mitt i natten och var kissenödig och sen kunde hon inte sova. Jag la mig inne hos henne och hon vred och vände sig och frågade hur långt det var kvar till morgonen i över en timme. Sen vaknade hon igen vid 06.15 och då var det bara att stiga upp medan både Lilleman och sambon sov gott. Förmiddagen spenderade vi i sporthallen med "boll & lek". Mycket uppskattat av hela familjen.Sen bjöd farmor och farfar oss på lunch så här blir vi nog hela dagen. Passar mig utmärkt för nu kan jag lägga mig och sova en stund! Underbart!
Publicerad 2013-04-12 23:22:42 i
Jag klarade det, att vara vaken alltså. Och gott var det, maten och vinet och myset alltså.Första gången på nästan två år som jag smakat något med alkohol och ett gott glas rött vin blev det kvällen till ära. Nu släcker vi lampan och sambon tar Lilleman i natt. Härligt!God natt!
Publicerad 2013-04-12 17:51:10 i
...att jag vid ett extremt piggt ögonblick på förmiddagen föreslog vin och god mat för sambon när barnen somnat? Man måste ju hålla romansen vid liv och lite hemmamys var väldigt länge sedan. Just nu känns det väl kanske lite övermäktigt att vara vaken så länge OCH dricka vin...zzznark!
Publicerad 2013-04-12 16:40:00 i Lilleman, Personligt, Storasyster,
Efter att ha sprungit ett antal gånger till Lilleman i natt då han fött fram sin åttonde tand (varför ska de alltid fram på natten!?) är jag hyfsat trött idag. Kulmen kom efter lunch när jag satt och läste saga för 3-åringen medan Lilleman sov. Gång på gång började ögonen rulla och jag tappade bort mig i texten hela tiden. Plötsligt hörde jag mig själv börja mumla och läpparna lydde inte. Jag kämpade på ändå tills jag läste; mummel, mummel... Antiinflammationshämmande.... (Vi fick övergå till en lite mer aktiv syssla för att jag inte skulle somna på riktigt - som att låtsas att mamma är en häst... 
Boken handlar inte sådär jättemycket om antiinflammationshämmande medel...
Publicerad 2013-04-11 22:17:54 i
I eftermiddags tänkte jag att från och med nu ska jag leva efter ett nytt motto. Inte för att jag haft något motto förut, jag har mest levt vind för våg. Mitt nya motto lyder i alla fall som följer; 'Skjut inte upp något till sedan, för det blir inte gjort då heller.' Jag gjorde ett ärligt försök, det gjorde jag. Men fasen vad svårt det är. Det är ju alltid något som kommer emellan som en bajsblöja eller ett "mamma, kan du hjälpa mig att leta upp den där lilla ytte-pyttiga grej-mojängen som kan ha blivit placerad vart som helst i huset"? Och när man har gjort det har man ju totalt glömt vad det var man inte skulle skjuta upp till sedan och då blir det ju inte gjort.Det värsta är kanske på kvällen, när barnen äntligen kommit i säng och somnat. Man är trött och har redan varvat ned med nattning i liggande ställning intill en mysig 3-åring som är en jäkel på att hålla sömnen på avstånd, det vill säga man har redan halvslumrat i en halvtimme. Då, när man stapplar ut i huset för lite skönt tv-slapp. Då syns helt plötsligt allt som man skulle gjort förut jätte-tydligt. Men det är försent. Hjärnan och orken är avstängd. Jag gör det i morron....
Publicerad 2013-04-10 22:18:44 i
Det klänger ständigt på min rygg och viskar i mitt öra."Varför gör du så och inte si?" "Klarar du inte att ta hand om dina barn själv?" "Var mer ömsint och förstående mot din sambo.""Ta bättre hand om ert hus.""Nu fick du inte gjort det där som du måste göra idag heller!"Men så stannar jag upp. Blundar. Tar några djupa andetag. Och övertalar mig, inser, att jag gör så gott jag kan. Ingen annan kan ta hand om min familj bättre än jag... och min sambo så klart. Jag är stark och klok. Behövd. Och älskad.Ibland måste man bara påminna sig själv.
Publicerad 2013-04-09 15:59:00 i Lilleman, Personligt,
Idag var det sim för mig och Lilleman medan Storasyster var på dagis. Efter sim och lunch hade jag ett par timmar över innan det var dags att hämta 3-åringen så jag och en annan mamma åkte till "grannbyn" Hunnebostrand och tog en strandpromenad. Blåsigt men underbart vackert. Nu längtar vi efter vår och sommar!
Publicerad 2013-04-08 23:43:02 i
När ni läser detta kommer ni säkert undra om jag är självmordsbenägen. Jag skulle väl mer kalla det ett olycksfall i arbetet eller en grov missbedömning av trötthetsgraden om ni så vill.Ja, idag var det alltså illa tvunget att bada och tvätta håret på båda barnen (hjälp mig gud!) - det är inte uppskattat alls av 3-åringen. Hon HATAR att tvätta håret. Det är ren och skär panik över att få vatten i ansiktet. Sambon jobbade lång dag idag och var inte hemma förren 20:00. Solokvist på föräldrasidan alltså.Av olika matrelaterade anledningar (söl och vägran i vanlig ordning) blev hela badproceduren något förskjuten. Innan jag fått fram det ihopvikbara badkaret och fyllt det med vatten och barn, hann klockan bli strax efter sex. Trots att ingen av dom sovit på eftermiddagen och läggdags närmade sig var båda pigga och på gott humör. I alla fall ända tills det var dags att avrunda med tvätt. Då blir 3-åringen plötsligt otroligt kissenödig. Okej säger jag och ber henne följa hoppa ur och gå till toan. Där brister det. Nu, såhär i efterhand har det selektiva minnet kickat igång. Ni vet som det gör efter en förlossning. Antagligen naturens sätt att hjälpa mig fortsätta älska mina barn, haha. Nä, skämt och sido, chock och traumatiska upplevelser kan också göra att man tappar minnet... Jag minns alltså inte riktigt allt men skall föröka återge det så gott jag kan.3-åringen blir helt hysterisk över att hon inte kan sitta på toaletten om hon är blöt. Det köper jag och börjar torka henne. Men se, det hjälper inte. Hon kan ändå inte kissa på denna toan för där finns inte "ringen" - hennes lösa ring som minskar toahålet. Nu är Lilleman också ledsen och vill inte alls sitta kvar i badet, vilket inte gör mig mindre stressad. Jag börjar gå för att hämta "ringen" men det får man tydligen inte göra. Jag säger att då får hon komma med. Nu är hon riktigt uppe i hysteri. Hon säger att hon inte klarar att kissa. Lilleman blir mer och mer ledsen och jag känner att jag inte kan lämna honom ensam i badet för jag inser att detta kommer ta tid. Så jag hämtar pottan, som hon inte suttit på på evigheter. Då blir hon vansinnig för den är hon minsann för stor för att sitta på. Jag får göra en snabb avtvätt och torkning av Lilleman för att lugna ena halvan av skrikduetten. Sen gör jag nästa misstag när jag och 3-åringen går in i lilla badrummet där "ringen" finns. Jag tänder lampan. Då uppnår 3-åringen högsta graden av hysteri. Hon skriker och gråter och spänner kroppen till en pinne. Det var tydligen inte min tur att tända utan hennes och "det går aldrig att göra om". Jag inser ju att hon är såhär för att hon är dödstrött och försöker lugna henne så hon kan få kissat. Men hon klarar inte av att lugna sig. Till slut sansar hon sig så pass att hon släcker och tänder lampan själv och sen känns det lite bättre. Hon ber mig hämta nappen och snutten så hon kan få lugnat sig lite till. När jag gör det blir hon än mer vansinnig för att jag inte stängde dörren. Jag stänger dörren med tydligen inte på rätt sätt för hon blir om möjligt än mer arg och hysterisk. Till slut får vi till den "rätta" dörrstängningen och jag får hämtat nappen och snutten. Hon lugnar sig och får kissat, några droppar...Hon känner sig skamsen över sitt beteende och säger förlåt. Mitt lilla hjärta.Nu är det dags för grand finale. Hon fick ju aldrig tvättat av sig...Vi tvättar hår och kropp i ilfart med handduk för ansiktet samtidigt som hon tjuter i högan sky.Nu är mamma helt färdig och barnen med. Efter kvällsmat somnar 3-åringen i soffan medans jag matar färdigt Lilleman. Hennes tandborstning hann vi inte med i kväll men det får vara, vi borstade ju i morse i alla fall.Jag har tvätt jag måste hänga innan Lilleman somnar då han för tillfället sover i tvättstugan (ja, jag vet - det är synd om honom att ligga där men det är tillfälligt) så jag lägger honom i sängen och börjar sjunga lite för honom så att han skall få lite underhållning medan jag hänger tvätten. Han somnar innan jag är klar.Det blev i alla fall en väldigt lätt nattning i kväll. Jag hann till och med städa undan och sitta ner i lugn och ro och hämta andan en stund innan sambon intet ont anande spatserade in genom dörren.Jag hoppas verkligen det är som dom säger; jobbiga barn - lätta tonåringar!
Publicerad 2013-04-07 17:23:00 i Storasyster,
Ohotad på plats nummer ett:"Du är såhär dum mamma!!!"Följt av ett ilsket blinkande med händerna för att understryka hur dum jag verkligen är. Plats nummer två:"Du är den dummaste mamman i hela världen! Jag vill ha den snällaste!" Tredje plats:"AAAA!!!! Nu är jag arg på dig mamma"!Med tillhörande hård stamp i golvet och utspända armar. En stark bubblare är:"Åååh, jag får ju aldrig som JAG vill!"Det härligt att vara mamma!Som tur är avslutas alltid alla utbrott och bråk, efter sedvanlig ensam surning på rummet, med en kram och "jag älskar dig mamma" eller "du är den bästa mamman".Det är de orden som gör att man orkar.
Publicerad 2013-04-06 22:59:00 i Familj,
Lördagen har spenderats med svärföräldrarna, svågern och hans kärlek. Vi möttes upp i Lysekil för att äta lunch på NH5. Mycket god mat, underbar utsikt och härlig atmosfär.Men att äta på restaurang med två små barn är alltid en prövning.1-åringen skötte sig exemplariskt och nöjde sig med att stå i soffan och titta på utsikten efter intagen mat. Mer kan man inte begära av en sån liten tycker jag.3-åringen där emot... Ni vet hon som inte ens kan sitta still och äta en hel måltid hemma... Tja, det börjades redan innan vi fick beställt maten. Hon var rastlös och kunde inte sitta still, inte heller hålla en normal ton på det oförståeliga nonsens-tjut hon lägger sig till med när hon inte vet hur hon ska bete sig. Hon blir bebis på nytt.Vi fick ömsom gå och kika lite diskret på omgivningen, ömsom sitta i mitt knä och gnälla likt en hund.Sen kom i alla fall maten. Tyvärr hade de inte köttfärssås och spagetti i barnmenyn som utlovat på hemsidan utan det var pannkakor (det åt barnen till mellanmål på fm), torsk eller oxfilé för barnen att välja på. Så det fick bli torsk och äggsås till minstingen och 3-åringen fick pommes och oxfilé. Utan sås!Lilleman åt och mumsade glatt medan Storasyster petade i sig pomfritten - endast pomfritten, fast bara om jag petade bort alla små gräslöksbitar som hade strösslats över. Oxfilén vägrade hon ens smaka på. Fast den var oerhört mör och god. Mamma fick offra sig och äta rester. Ja, nu lät det ju som om jag inte fick någon egen mat alls, men det fick jag visst. En supergod fisksoppa.Efter restaurangbesöket strövade vi och lekte lite längs vattnet innan vi bestämde oss för att åka ut på Härnäset och se om det kommit några blåsippor än.Det hade det, i alla fall några stycken. Långt ifrån den blå mattan man vanligtvis kan se såhär års men en liten bit på väg.Resten av dagen och kvällen spenderades hemma hos farmor och farfar.Nu ska jag försöka sova en stund. Natten som var hade Lilleman ont av en tand som är påväg. Hoppas tanden inte gör så mycket väsen av sig i natt för jag behöver sova.
Ett svanpar fick vi också spanat in längs vår blåsiga blåsippe-promenad.
Publicerad 2013-04-05 22:16:00 i Familj, Personligt,
En lugn innedag, trots strålande solsken (3-åringen är verkligen ingen tjej som älskar att vara ute och idag var en sådan vägra dag och idag lät jag henne hållas) är snart till ända. Dagens höjdpunkt var Lillemans tandläkarbesök. Inte särskilt dramatiskt och snabbt avklarat. Efter det åt vi pizza, 3-åringen, Lilleman och jag. Japp, min ettåriga son fick pizza. Ja, jag vet att det inte är någon bra mat och ganska salt för en småtting. Men någon gång ibland kan inte skada. Vi äter pizza oerhört sällan och saltar vår mat i övrigt mycket lite om något alls. Så idag blev det lite pizza. Mycket gott tyckte barnen och dessutom spännande att äta på restaurang.När vi kom hem upptäckte jag att någon visst tyckt att ett pärlhalsband behövde tvättas. Misstänker Lilleman som var vänlig nog att hjälpa mig slänga tvätten i maskinen. Rent och fint blev det, men trassligt. Halsbandet alltså. 
Publicerad 2013-04-05 07:17:00 i Familj, Personligt,
Helt underbart att få vakna innan det ljusnar, få höra naturen vakna på utsidan och se solen gå upp...Stop! Stop! Nä, vilken verklighet tror ni att jag lever i...?Jag slår vad om att hen som kom på det dumma ordspråket aldrig behövde gå upp halv fem och agera läs-, sång- och lektant!Örk!!!
Publicerad 2013-04-04 22:12:00 i Personligt,
Om ett par veckor kommer min efterlängtade skämma-bort-mig-själv-helg med hotell, spa och allmänt frosseri. Men just nu längtar jag också hemskt mycket efter en helg helt ensam hemma för att få lite ordning på det här huset.En rejäl vårstädning med allt vad det innebär känns väldigt behövligt.Fast för att ro det iland kanske det vid närmare eftertanke behövs en vecka...minst.
Publicerad 2013-04-04 13:16:00 i Familj, Personligt, Storasyster,
Gårdagen startade i gråt och panik.Våran 3-åring som har en liten historia av besvär med magen börjar med att som vanligt klaga på magont. Vi försöker med mat men det har ingen effekt. Att gå på toaletten hjälper inte heller. Det blir bara värre och värre. Hon gråter och vi kan inte trösta. Hon ber själv att vi ska åka till doktorn, vilket i sig är mycket ovanligt då hon inte alls gillar doktorer (för utom våran underbara privatläkare som vi har gått till om det är något med barnen). Jag försöker få tag på vår doktor men det är lång kö och till slut bestämmer vi oss för att åka in till barnakuten eftersom 3-åringen har så ont. Vi struntar i att ringa sjukvårdsupplysningen utan jag och 3-åringen kastar oss i väg. Som tur var så var det sambons lediga dag i går så han stannar hemma med Lilleman för att han ska slippa följa med och för att sambon känner sig lite risig (läs är snuvig).Innan jag åker ber han mig ringa min mamma som jag vet är ledig för att höra om hon kan komma och hjälpa honom om han inte orkar ta hand om Lilleman, män och deras förkylningar! Suck alltså! Undrar om det bara är min som är så fruktansvärt klen!? Nåja, jag ringer mamma i alla fall och det är ok om sambon behöver hjälp, hon har inget särskilt planerat idag.Väl framme på akuten känner sig 3-åringen bättre, vilket är skönt. Men det känns ju som det är lite onödigt att ha åkt just till akuten. Jag är verkligen ingen som pjåskar med sjukdomar med varken mig eller barnen eller springer till doktorn titt som tätt. Men nu var vi där och det är lång väg att åka. Väntrummet var tomt och jag tänkte att när vi ändå tagit oss dit kanske vi kan få bukt med magbesvären en gång för alla. Från det att vi anlänt till att doktorn dök upp tog det väl cirka två timmar så det gick rätt fort även om det var en evighet för en liten 3-åring som dessutom började bli hungrig. Doktorn kom fram till akut förstoppning. Så klart, om vi sansat oss kunde väl jag ha räknat ut det själv. Hon fick i alla fall lavemang och rekommendationer att söka våran läkare för vidare utredning. Äntligen fick vi äta sen åka hem.3-åringen ville hemskt gärna åka till mormor efteråt så vi bestämde oss för att åka och hämta Lilleman först så han fick följa med och så kunde pappa få vila sig lite eftersom han inte ringt behövt be min mamma om hjälp. Sen somnade 3-åringen så klart viket innebar att hon inte skulle somna förren 22:15 denna kväll.När vi efter lång bilfärd sedan var framme hos mormor väcker jag 3-åringen. Vi går in och allt är frid och fröjd. I två minuter. Sen blir 3-åringen hysterisk och vill hem. Lilleman grinar bara mormor tittar på honom. Han har drabbats av akut mammighet efter några timmar utan mig. Åh, suck!!!Vi lyckas till slut i alla fall sansa oss och stannar tills det är läggdags för Lilleman.Nu har jag rejält mot i höger huvudhalva, det känns som om det ska sprängas och jag mår riktigt illa. Det är knappt så jag klarar att köra hem. Antingen är det bihåleinflammation, migrän (jag har aldrig haft något utav det så jag vet inte hur det känns) eller spänningshuvudvärk efter det intensiva dagen. Otroligt obehagligt i alla fall.Väl hemma blir det soffan och bamseläsning för 3-åringen medan sambon grejar med något protokoll. Lilleman somnade i bilen. När jag beklagar mig för sambon och säger att jag verkligen inte mår bra. Kommer det ett "fy, usch då. Och jag mår inte särskilt bra. Är riktigt risig. Har snuva"Att jag inte blir vansinnig! Så fort jag inte mår bra (beklagar mig väldigt sällan) måste han må sämre! Jag orkar inte ens besvara det utan låter han hållas!Det är som på kvällen i söndags. Jag var riktigt dålig med feber och hade haft hela helgen så sambon hade "tagit" två nätter med Lilleman. Båda nätterna fick jag ändå, trots feber,gå upp och hjälpa till. Så på söndagskvällen säger sambon alltså, "vi kan väl dela natten i natt för jag känner att jag håller på att bli förkyld". Va fan, vad hade vi gjort de senate två nätterna då?Sambon blir i princip dödssjuk bara han hör att någon annan är dålig. Finns det fler såna karlar där ute eller är han ensam, jag bara undrar?!I alla fall är sambon hemma och vabbar idag för att jag är sjuk även om jag känner mig något bättre. Än så länge har JAG gjort frukost, kört 3-åringen till förskolan, gjort lunch, tvättat, hängt halva tvätten innan han tog över så att jag kunde gå ut med Lilleman för att somna honom. Så mycket för den vabben säger jag bara.
Publicerad 2013-04-02 22:08:00 i Lilleman tar ordet / blogg-rape,
Äntligen! Jag gjorde det!Efter månader av träning och misslyckade försök har jag nu lyckats bli antagen i mästarkladdarnas förening.Jag vill tacka min familj som stöttat mig och stått vid min sida under de långa månaderna av träning som krävts. Kanske framför allt min mamma som sett till att alla i min närhet har låtit mig hållas vid matbordet.Tack! Jag älskar er! 
En spaghetti i lampan var "allt" som krävdes.Ett plus var ju att Storasyster skrattade sig fördärvad när hon fick syn på den. Bara det var ju roligt, jag älskar när hon skrattar!
