Publicerad 2013-05-22 23:09:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Ja, dagen har varit fyllt av idel roligheter. På förmiddagen var jag hos tandläkaren. Eller tandhygienisten rättare sagt. Alltid lika kul att ligga och gapa i 45 minuter och sen betala 600 kronor för det... Fast idag var det "gratis" för mig. Har en tandförsäkring via folktandvården så det dras en liten peng varje månad och tack vare mina fina tänder betalar jag lägsta premien. Gött!På eftermiddagen bar det av till vårdcentralen för att vaccinera oss mot TBE. Vi bor i ett högriskområde så äntligen fick vi masat oss iväg och startat detta. Alla utom Lilleman, han är fortfarande för liten, tog spruta. Storasyster var riktigt duktig trots att det sved rejält.Nu hoppas jag på en gnuttta sömn för förra natten bjöd då inte på särskit mycket av den varan. Lilleman odlar tänder och i natt var det tydligen riktigt jobbigt. (Trots att jag såg att han varit här inne och skrytit om att det minsann inte är så jobbigt att föda tänder nu för tiden, hihi)!Även Storasyster hade en orolig natt.Men nu, friska och starka tag... God natt!
Publicerad 2013-05-19 22:46:00 i Personligt, Storasyster,
Idag har Storasyster haft en kompis här. Så söta dom är, små fnittriga tjejer som leker busar och kissar till sammans (<--- japp, kompisen skulle absolut gå med och kissa, fast hon gjorde det bara ett par minuter innan. En på toan och en på pottan. Ingen blyghet här intedå min tjej passade på att bajsa...).Men det är en lite läskig känsla att inte behöva vara med i leken. Vad ska jag göra då, liksom?? Kände mig grymt rastlös och vandrade runt i huset likt en osalig ande, haha!Fast så klart är det underbart att se att min lilla skrutta har blivit lite större, vågar släppa mamma och har fått så goa kompisar.
Publicerad 2013-05-17 22:53:00 i Storasyster,
För det är minsann inte lätt att få en Storasyster att somna - som sedan i förväg är expert på att förneka sin trötthet och hålla sig vaken - när det är ljust, fåglarna kvittrar och de äldre barnen i området fortfarande är uppe (och råkar parkera sig och sina cyklar för en pratstund utanför hennes fönster)."Mamma, varför lyser solen fortfarande"?"Mamma, varför sjunger fåglarna nu. är det inte kväll? Men ska inte dom sova då"?"Men mamma! Varför har dom barnen inte gått och lagt sig"!?"Jag kan inte sova"!Två sekunder senare... zzzzzzz
Publicerad 2013-05-15 11:53:00 i Storasyster,
Vi fortsätter på det kyliga temat.
Efter en tur till lekplatsen på förmiddagen begärde Storasyster att det skulle tändas en brasa för att få värma upp sig lite. Och varför inte?
Publicerad 2013-05-09 12:50:00 i Pyssel, Storasyster,
Min dotter ville pyssla...
...tydligen har hon lite jul-feeling. Smällkarameller skulle vi göra.
Publicerad 2013-05-03 17:34:00 i Storasyster,
Storasyster fick vara ute själv på baksidan medans jag gjorde middag förut. Jag hade god koll på henne, för en gång i minuten kom hon och ropade i dörrspringan att jag skulle komma. Då hade hon några blommor med sig åt mig.
Jag tror hon länsade gräsmattan på krokus och maskrosor.
Publicerad 2013-05-03 15:54:00 i Storasyster,
Storasyster var duktig och hämtade kläder samt tog på sig själv...
...vet i fasen om det var värt det, för gissa vem som får vika och lägga in det i garderoben igen.
Publicerad 2013-04-29 22:51:00 i Storasyster,
I helgen upptäckte vi att samtliga nappar i Storasysters samling var sönderbitna (utom tre som var "borttappade" - dom ligger för övrigt väl gömda ut i fall att...). Då började andra avvänjningen för våran nappberoende tös. I höstas gjorde vi ett första försök. Då började vi tala om att ge napparna till tomten. Efter ett tag hade idéen sjunkit in och hon gick med på det men kunde absolut inte vänta till julafton utan det skulle ske på studs. Därför hängde vi en påse med tillhörande lapp på dörren så att spanarnissen kunde ta med napparna till tomten när han ändå kikade förbi för att se om vi var snälla mot varandra här hemma. Hela den dagen var hon så duktig. Klart hon saknade sina älskade nappar vid ett par tillfällen men hon kämpade på. När kvällen kom gick det inte längre. Hon blev helt ifrån sig när hon insåg att det inte fanns några nappar kvar. Hon kunde inte motstå frestelsen att låna en utav lillebror, som använde napp på den tiden. (Han slutade självmant när han fick alla fyra framtänderna uppe samtidigt och efter det har han vägrat - så lätt gick det, haha). Sen den kvällen har det varit ett evigt lånande och tillslut så tog hon helt sonika över alla lillebrors nappar. Vi kom dock överens om att när dom napparna hon har går sönder slängs dom och inga nya köps. När nu dom sista napparna skulle slängas fick hon lov att ha en napp en sista gång den natten. Inga protester så långt. Morgonen därpå pussade hon nappen hejdå (<--- hur sött är inte det?) och slängdde den. Allt frid och fröjd. När eftermiddagen kom och tröttheten slog till frågade hon, sin vana trogen, efter napp och snutte. När inge nappar fanns bröt hon ihop totalt. Hon grät och skakade i hela kroppen. Blev stel som en pinne och kunde knappt få luft mellan hulkningarna. Men vi hade bestöämt oss för att ta fighten denna gången. I sin förtvivlan letade och letade hon efter nappar. "Jag vet att jag inte slängt alla" (hon menade de som var "borttappade", hon har minne som en häst). Men ingen napp fanns att hitta och inget annat kunde trösta eller få henne på andra tankar. Till slut gick hon och hämtade en nappflaskspip att ha som napp. (Jaha, vad gör vi nu...???)Sugberoendet har åtminstone minskat avsevärt sen hon började med pipen. Den är väl helt enkel inte lika god och inte lika bekväm att ha i munnen. Vi får väl se den lite som ett nikotinplåster eller en såndär pinne rökare kan suga på för att trappa ner... Avvänjning pågår i alla fall. Inte illa det, haha!
Hej då nappen!
Publicerad 2013-04-29 16:54:00 i Storasyster,
Min 3-åring är väldigt hjälpsam med hushållsbestyren här hemma. Idag har hon hjälpt mig hänga tvätt. Hon var strumpansvarig...
Publicerad 2013-04-26 10:18:00 i Lilleman, Personligt, Storasyster,
Men så roligt skulle vi tydligen inte ha. Storasyster tokvägrade och blev helt galen när det närmade sig. Förhoppningsvis är det bara fredagströtthet för båda är riktigt gnälliga och griniga. Så istället för lite mysig lek och fika blev det hemmatråk! En ligger i soffan och ser på tv, en lagar lunch (tidigt, jag vet men här äts lunchen runt elva när de är såhär griniga) och en diskar/badar/tvättar golvet i bästa Pippi stil...
Publicerad 2013-04-24 22:48:00 i Familj, Storasyster,
Jag glömde ju bjuda på några bilder på den härliga våren i söndags.
Det blev en betydligt större bukett än såhär innan vi var färdiga. Dom gav vi till mormor.
Publicerad 2013-04-23 22:53:00 i Familj, Storasyster,
Vilken dag som helst nu är jag helt säker på att både polis och socialen kommer och knackar på. Om någon var ute när dottern duschade förut vill säga.Det var ett skrik utan dess like. Om inte ett skrik för livet så endast ett par pinnhål under det. "NEJ!!!! MAMMA!!!! NEJ, SNÄLLA, SLUTA!!!!!! JAG LOVAR ATT JAG INTE VILL DUSCHA!!!! SNÄLLA MAMMA!!!!"Hon hatar verkligen att göra sig ren och framför allt tvätta håret. Det är det värsta hon vet. Vi har kommit överens om att minst en gång i veckan måste håret tvättas. Men det är en förhandling utan dess like varje gång ändå, men där har hon tyvärr inget val. Vi har provat alla möjliga metoder. Böja sig bakåt och skölja i badvattnet, ha handduk för ansiktet och duscha, en sån ring runt huvudet, en speciell hink med flexibel kant, duscha själv och gud vet allt. Men det är alltid lika illa varje gång. Så nu får hon skrika bäst hon vill och vi håller tummarna för att grannarna inte är ute just då.Det är ungefär som när jag och min bror var små. Han hatade också att tvätta håret och grät hjärtskärande varje gång. En gång hade vi tagit hand om en bortsprungen hund och det tog flera dagar att lokalisera ägaren eftersom han trodd att hunden var död. När han väl kom för att hämta hunden, en hårtvättar-kväll, hörde han min lillebror gråta, och då var det verkligen högt och förtvivlat. Hundägaren trodde då att min lillebror grät för att hunden skulle hämtas så han gav bort hunden till oss. Jag vet i och för sig inte vem det säger mest om, hundägaren eller min lillebror, men helt plötsligt hade vi ett yrväder till hund att ta hand om. Så kan det gå.... Haha!
Publicerad 2013-04-22 12:20:20 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
I går, söndag, var det slut på sötebrödsdagaran för min del.. Nu var det äntligen dags för den där härliga återföreningen med familjen då alla springer emot mig för att lyckliga hälsa mig välkommen hem... not!
Vi hade bestämt att mötas upp på den lokala idrottsplatsen för att gå tipspromenad tillsammans med mormor och morfar som haft Lilleman under natten.
När familjen anlände var det första jag hörde av Storasyster "nej mamma!!!! *gnäll, gnäll, gnäll - kläng på pappa*. Lilleman gav till ett tveksamt glädje-gnäll men ville i alla fall till min famn direkt. Efter en liten stund av sedvanligt ´nu-ska-ja- visa-dig-hur-sur-jag-blir-när-du-åker-bort - surning´ av Storasyster ville hon också kramas och pussas och gosa. Härligt att vara tillsammans igen.
Efter allt hälsningsgos var det dags att gå iväg på tipspromenaden. Det blev kaos direkt. Ingen annan än jag fick köra Storaysters sulky. Lilleman bara grät och ville bäras av mig. Det blev en osedvanligt njutbar promenad, hahaha! Ända fram till det var korv-stop i en solig skogsglänta. Lite pick-nick med korv och bröd, festis och kexchoklad och en liten upptäktsfärd i skogen gjorde susen. Efter det var det slut på gny och gnäll och Lilleman somnade efter en liten stund på den fortsatta promenaden.
Efter vi kommit i mål åkte vi hem till mormor och morfar för att mysa och äta middag.
Jag och Storasyster passade på att plocka vitsippor och gå på nya upptäktsfärder i mormor och mofars skog.
Det blev en skön söndag även om det sundtals gavs igen för min bortavaro i form av extra mycet bus och testning av gränser.
Publicerad 2013-04-22 05:57:00 i Personligt, Storasyster,
...att jag är uppe redan. Just nu gillar jag den inte alls faktiskt!Halv sex vaknade min 3-åring (som jag snart får kalla något annat då hon fyller fyra i år) för då "orkade" (<--- hur kan man inte orka??) hon inte sova mer! Jag försökte få henne att somna om men se det gick inte för "det är ju morgon, fåglarna kvittrar ju". Aaah förbaskade fåglar!!
Publicerad 2013-04-18 12:46:11 i Storasyster,
Våran 3-åring har under en lång tid vägrat äta om hon inte fått sitta vid tv:n. Eftersom hon är matvägrare av stora mått har vi låtit det vara så, om än mycket motvilligt. Vi har ändå vid varje måltid försökt få henne att äta med oss i köket - med fruktlöst resultat. Igår talade hon självmant om att "idag är det sista dagen jag äter vid tv:n".
Sagt och gjort. Idag har det inte varit några som helst problem att sitta i köket allihop och äta tillsammans. Underbart!
Hon har även sedan en tid tillbaka deklarerat att hon inte äter fisk längre. Hon har smakat men spottar bara ut den. Idag serverade jag ungsstekt lax och propsade som vanligt att hon ändå måste smaka på en bit. Och hon tyckte om det *kors i taket*. Hela hon sprack upp i ett leende och sa; "Men det var ju gott ändå. Jag har bara skojat med er när jag sagt att jag inte äter fisk längre. Tokigt va".
Ja, tokiga unge!
Publicerad 2013-04-18 09:40:00 i Storasyster,
Kan man bli annat än stolt när barnen målar såhär fina teckningar?
En himmel med sol och regndropparEn regnbågeEtt strömmande havEn simrimg i form av en ankaEn midsommarkransEn gräsmatta med Malva (mammas önskemål), Blåklocka, Röd-Vitsippa och SmörblommaEtt naken-självporträtt
Publicerad 2013-04-12 16:40:00 i Lilleman, Personligt, Storasyster,
Efter att ha sprungit ett antal gånger till Lilleman i natt då han fött fram sin åttonde tand (varför ska de alltid fram på natten!?) är jag hyfsat trött idag. Kulmen kom efter lunch när jag satt och läste saga för 3-åringen medan Lilleman sov. Gång på gång började ögonen rulla och jag tappade bort mig i texten hela tiden. Plötsligt hörde jag mig själv börja mumla och läpparna lydde inte. Jag kämpade på ändå tills jag läste; mummel, mummel... Antiinflammationshämmande.... (Vi fick övergå till en lite mer aktiv syssla för att jag inte skulle somna på riktigt - som att låtsas att mamma är en häst... 
Boken handlar inte sådär jättemycket om antiinflammationshämmande medel...
Publicerad 2013-04-07 17:23:00 i Storasyster,
Ohotad på plats nummer ett:"Du är såhär dum mamma!!!"Följt av ett ilsket blinkande med händerna för att understryka hur dum jag verkligen är. Plats nummer två:"Du är den dummaste mamman i hela världen! Jag vill ha den snällaste!" Tredje plats:"AAAA!!!! Nu är jag arg på dig mamma"!Med tillhörande hård stamp i golvet och utspända armar. En stark bubblare är:"Åååh, jag får ju aldrig som JAG vill!"Det härligt att vara mamma!Som tur är avslutas alltid alla utbrott och bråk, efter sedvanlig ensam surning på rummet, med en kram och "jag älskar dig mamma" eller "du är den bästa mamman".Det är de orden som gör att man orkar.
Publicerad 2013-04-04 13:16:00 i Familj, Personligt, Storasyster,
Gårdagen startade i gråt och panik.Våran 3-åring som har en liten historia av besvär med magen börjar med att som vanligt klaga på magont. Vi försöker med mat men det har ingen effekt. Att gå på toaletten hjälper inte heller. Det blir bara värre och värre. Hon gråter och vi kan inte trösta. Hon ber själv att vi ska åka till doktorn, vilket i sig är mycket ovanligt då hon inte alls gillar doktorer (för utom våran underbara privatläkare som vi har gått till om det är något med barnen). Jag försöker få tag på vår doktor men det är lång kö och till slut bestämmer vi oss för att åka in till barnakuten eftersom 3-åringen har så ont. Vi struntar i att ringa sjukvårdsupplysningen utan jag och 3-åringen kastar oss i väg. Som tur var så var det sambons lediga dag i går så han stannar hemma med Lilleman för att han ska slippa följa med och för att sambon känner sig lite risig (läs är snuvig).Innan jag åker ber han mig ringa min mamma som jag vet är ledig för att höra om hon kan komma och hjälpa honom om han inte orkar ta hand om Lilleman, män och deras förkylningar! Suck alltså! Undrar om det bara är min som är så fruktansvärt klen!? Nåja, jag ringer mamma i alla fall och det är ok om sambon behöver hjälp, hon har inget särskilt planerat idag.Väl framme på akuten känner sig 3-åringen bättre, vilket är skönt. Men det känns ju som det är lite onödigt att ha åkt just till akuten. Jag är verkligen ingen som pjåskar med sjukdomar med varken mig eller barnen eller springer till doktorn titt som tätt. Men nu var vi där och det är lång väg att åka. Väntrummet var tomt och jag tänkte att när vi ändå tagit oss dit kanske vi kan få bukt med magbesvären en gång för alla. Från det att vi anlänt till att doktorn dök upp tog det väl cirka två timmar så det gick rätt fort även om det var en evighet för en liten 3-åring som dessutom började bli hungrig. Doktorn kom fram till akut förstoppning. Så klart, om vi sansat oss kunde väl jag ha räknat ut det själv. Hon fick i alla fall lavemang och rekommendationer att söka våran läkare för vidare utredning. Äntligen fick vi äta sen åka hem.3-åringen ville hemskt gärna åka till mormor efteråt så vi bestämde oss för att åka och hämta Lilleman först så han fick följa med och så kunde pappa få vila sig lite eftersom han inte ringt behövt be min mamma om hjälp. Sen somnade 3-åringen så klart viket innebar att hon inte skulle somna förren 22:15 denna kväll.När vi efter lång bilfärd sedan var framme hos mormor väcker jag 3-åringen. Vi går in och allt är frid och fröjd. I två minuter. Sen blir 3-åringen hysterisk och vill hem. Lilleman grinar bara mormor tittar på honom. Han har drabbats av akut mammighet efter några timmar utan mig. Åh, suck!!!Vi lyckas till slut i alla fall sansa oss och stannar tills det är läggdags för Lilleman.Nu har jag rejält mot i höger huvudhalva, det känns som om det ska sprängas och jag mår riktigt illa. Det är knappt så jag klarar att köra hem. Antingen är det bihåleinflammation, migrän (jag har aldrig haft något utav det så jag vet inte hur det känns) eller spänningshuvudvärk efter det intensiva dagen. Otroligt obehagligt i alla fall.Väl hemma blir det soffan och bamseläsning för 3-åringen medan sambon grejar med något protokoll. Lilleman somnade i bilen. När jag beklagar mig för sambon och säger att jag verkligen inte mår bra. Kommer det ett "fy, usch då. Och jag mår inte särskilt bra. Är riktigt risig. Har snuva"Att jag inte blir vansinnig! Så fort jag inte mår bra (beklagar mig väldigt sällan) måste han må sämre! Jag orkar inte ens besvara det utan låter han hållas!Det är som på kvällen i söndags. Jag var riktigt dålig med feber och hade haft hela helgen så sambon hade "tagit" två nätter med Lilleman. Båda nätterna fick jag ändå, trots feber,gå upp och hjälpa till. Så på söndagskvällen säger sambon alltså, "vi kan väl dela natten i natt för jag känner att jag håller på att bli förkyld". Va fan, vad hade vi gjort de senate två nätterna då?Sambon blir i princip dödssjuk bara han hör att någon annan är dålig. Finns det fler såna karlar där ute eller är han ensam, jag bara undrar?!I alla fall är sambon hemma och vabbar idag för att jag är sjuk även om jag känner mig något bättre. Än så länge har JAG gjort frukost, kört 3-åringen till förskolan, gjort lunch, tvättat, hängt halva tvätten innan han tog över så att jag kunde gå ut med Lilleman för att somna honom. Så mycket för den vabben säger jag bara.
Publicerad 2013-03-27 16:08:00 i Storasyster,
Vad har ni i erat påskris?Vi tänker lite utanför ramarna i år och hänger ett reflexdjur i vårat...
...tydligen.
