Publicerad 2013-03-17 11:18:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Jag har fått en ny sängpartner. Eller ny och ny, jag har fått tillbaka min gamla.För när Lilleman bara var ett par dagar flydde sambon sovrummet. Han är så lättstörd när han sover att han inte klarar av att sova med en liten kille som ska ammas för jämnan. Dessutom låg Lilleman och jämrade sig i sömnen när han var liten.Eftersom ena halvan av sängen stod tom så intog Lilleman den delen om natten. Det var väldigt lättvindigt. Efter första nattmatningen (var noga med att han skulle somna i egen säng på kvällen för att bli van vid det) fick han ligga kvar hos mig. På så sätt slapp vi gå upp ur våra sängar han och jag. Detta gjorde att varken Lilleman eller jag knappt vaknade när det var dags för mat.Sen blev det annat när Lilleman inte längre ammade, han vaknade fortfarande några gånger per natt, fick då vatten och vyssades till sömns igen. Det blev värre och värre på nätterna. Till slut hade vi 2 till 3 timmars vakentid mitt i natten då Lilleman ibland var helt vaken men för det mesta var han någonstans i gränslandet. Ville sova men kunde inte, var ledsen och visste varken in eller ut. Vi bar, vaggade säng, gav youghurt, vankade runt, sjöng, satt och tittade i fönstret - ja allt (Lilleman vägrar napp sedan han fick fyra tänder i överkäken på en gång och har inte velat ha varken välling eller ersättning i stället för bröstet). Tills för en dryg vecka sedan.Då fick sambon nog. Nu var det slut på samvovandet och sabon flyttade ut Lillemans säng från vårt sovrum till ett annat rum. Lillemans egna rum finns än så länge inte då vi är i startgroparna att renovera och bygga ut. Att barnen ska dela rum funkar dessvärre inte, åt mintone inte i nuläget, då Storasyster ibland vaknar och ropar på oss och eftersom Lilleman är lättstörd skulle hon väcka honom och cirkusen skulle vara i full gång...Lilleman har ju fortfarande vaknat på nätterna men i och med flytten har det räckt att vi gått in till honom lugnat med rösten och eventuellt vaggat sängen. Långsamt, långsamt har vaknadet på natten minskat. Men en trend på att vakna och vägra somna om klockan fem på morgonen verkade bli standard. De senaste nätterna har han vaknat en gång mitt i natten någon gång mellan tolv och tre för att somna om relativt lätt. För att sedan vakna vid fem och vara möjlig att somna om.Nu verkar det dock funka att sova i alla fall till sex, halv sju. Mycket bättre och helt acceptabelt då han somnar för kvällen vid 19.30. Dessutom har han börjat tycka att välling kan vara ok till kvällsmat och om han vankar tidigt. Det är så klart mycket lättare att somna om om man inte är hungrig.Fram till för några kvällar sedan har alltså pappa i familjen sovit antingen på soffan eller i 3-åringens utdragsbara säng. Men nu har han hittat tillbaka till sin plats bredvid mig om natten. Det är skönt om än väldigt ovant. Här om natten började han röra på sig i sömnen och jag blev jätterädd och trodde att det var Lilleman som sov bredvid mig och var på väg ut över sängkanten... Vilken lättnad när jag insåg att det bara var sambon!Förutom att Lillemans sömn har förbättrats avsevärt har även Storasyster sovit själv flera nätter i rad nu utan att vakna och ropa på oss och vilja att någon ska sova där.Det börjar arta sig det här...förhoppnngsvis...
Publicerad 2013-03-17 10:07:00 i Familj, Lilleman, Personligt,
Fasen vad lätt det är att vara ensam med bara en 1-åring! Bara ett barn som dessutom är lätt att ha att göra med och ingen sambo att irritera sig över för att han inte gör någonting.Lilleman och jag har fått ner resterande julgardiner och strykit samt fått upp vårgardinerna. 
Nu ska vi spa-bonda. Lilleman ska få ett välbehövligt oljebad och jag ska raka benen och måla naglarna.
Publicerad 2013-03-16 20:01:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
I går när jag gick och lade mig hade jag så dåligt samvete för min 3-åring.
Gårdagen var inte rolig alls. Hon ville leka och jag kände mig stressad över en massa måsten. Det hjälpte ju inte att jag fortfarande var trött och håglös. Allt detta resulterade så klart i en hel del konflikter och bråk. Jag avskyr det!
Jag försöker verkligen vara med mina barn så mycket det bara går; leka, pyssla, läsa sagor men ibland måste det faktiskt få vara tråkigt också. Livet består ju inte bara av roliga saker, det ska städas och laga mat (<--- denna förbannade mat, det är mat hela tiden. Jag är så trött på att ha koll på mattider och hitta på något att servera).
Så fredagen var en helvtes-dag större delen.
Lilleman sov över hos mormor och morfar och sambon åkte iväg med jobbet i morse. Det gav mig och 3-åringen lite kvalitetstid tillsammans på förmiddagen. Det var välbehövligt för både henne och mig. Vi åt frukost i soffan och vi satt och mös i flera timmar framför tvn innan vi tog på oss kläder och fortsatte vårat påsk-pyssel. Sen lekte vi non-stop (endast matpaus i form av makaroner och köttbullar, snabbt och lätt) innan det var dags att köra henne till famor och farfar. Hon älskar att sova över hos dem. Efter det var det dags för mig att hämta Lilleman. Vi har också hunnit kompensera gårdagen med lite mystid även om han fick hjälpa mig att röja lite här hemma.
Nu sover Lilleman och jag skall slappa framör tvn med massa lördags-gott! Så skönt att få vara själv en stund och vräka mig så mycket jag vill! Hehe!
Publicerad 2013-03-15 22:11:00 i Familj, Lilleman, Storasyster,
Eftersom jag var trött och kände mig sliten igår kände jag att jag verkligen inte var någon bra lekkamrat - 3-åringen leder lekarna väldigt bra själv så jag och Lilleman kan oftast bara hänga på, men inte ens det klarade jag av igår. Därför trotsade vi det fina vädret (<--- 3-åringen vägrade att gå ut i vanlig ordning och jag orkade inte strida med henne) och åkte till museét. Vips fick mamma sitta ner i lugn och ro körandes bil med två sovande barn i baksätet. Jag passade på att ladda med energi i form av en dubbelbit choklad...Muséet var verkligen en hit. Båda barnen tyckte det var spännande med alla saker, främst fågelrummet, och de skötte sig för ovanlighetens skull exemplariskt.
Vi är lite kulturella och ser på utställningarna.
Något i magen måste man ju ha.Vi hade ätit lunch innan vi åkte så jag var mer inställd på mellanmål i form av smörgås och kaka. Det var inte 3-åringen. Hon ville äta mat, som på restaurang. Och säger hon mat då protesterar jag verkligen inte! Eftersom Lilleman ska ha det storasyster har var det bara till att beställa två barnportioner med köttbullar och potatis.När maten kom in var tydligen inte såsen god, enligt 3-åringen... Nähä, det var ju så klart. Att jag inte tänkte på det... Nå ja, mamma fixar. Jag sätter mig här och suger bort såsen från köttbullarna och några potatisbitar då... Fint restaurang-bords-skick vi har va?! Men som småbarnsmamma tänker man inte alltid på bordsskick.Tur att det inte var så många som åt på muséets restaurang.Båda barnen åt med god aptit även om Lilleman i vanlig ordning åt mer än storasyster och även sölade en del (<--- allt söl städades jag i alla fall bort innan vi gick så vi kompenserade nog för köttbullefadäsen...)Muséet hade även ett lekrum som var mycket uppskattat.
Publicerad 2013-03-10 22:02:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Då var gräsänke-helgen till ända och det har gått som förväntat - bra. Ingen större skillnad att vara själv märkte jag. Förutom på natten, tycker alltid det är olustigt när inte sambon är hemma på natten. Är ganska mörkrädd av mig och har livlig fantasi så jag har en tendens att skrämma upp mig själv.... Suck!Nästa helg är jag gräsänka igen men dock inte lika länge.Till veckan skall jag planera och boka min retreat. Blir lite massage, sim, hotell och shopping tror jag.Så. Helgen i korthet. Eller ja, korthet och korthet det blev visst långt men helgen kort och gott för den som orkar läsa.Fredagen startades med att Lilleman tyckte det var dags för uppstigning kvart över fem. Sambon åkte kvart i sju och storasyster vaknade sju. Morgonstund har guld i mun..Förmiddagen gick i lungt tempo, endast några smärre missöden uppstod; en gigantisk kruka med tillhörande gigantisk blomma vältes under kojbygge vilket ledde till att en massa vatten som tydligen hade samlats i den gigantiska krukan rann ut på golvet. Och det var ju bra för inte ska det vara vatten i krukan - inget ont som inte har något gott med sig.När jag sedan skulle hälla av spagettin till två, av lätet att döma, svältande barn lyckades jag välta durkslaget ner i våran slask med tillhörande frukostrester...Men lunch blev det till slut i alla fall.Sen bar det iväg för present-shopping och senare på dagen hade vi pizzamys.Kvällen gick bra fast det blev senare i säng för barnen än vanligt men det berodde på att de sovit i bilen på eftermiddagen båda två. Lilleman nattade jag medans storasyster såg på film. Vi hade lite filmmys tillsammans sen, 3-åringen och jag, innan det var läggdags för henne med.Natten avlöpte också bra. Jag sov i utdragssängen hos 3-åringen och Lilleman vaknade bara en gång och det gick hyfsat snabbt att få honom att somna om.Klockan fem vaknade 3-åringen och frågade hur långt det var kvar till morgonen. En kvart senare vaknade Lilleman och kunde inte somna om trots youghurt. När jag hållit på en stund kom 3-åringen springande och ville inte vara ensam så jag gav upp och vi startade dagen.Lördagen tog en lugn start den med. Förmiddagen ägnades åt paketinslagning, kortmålning, sagoläsning och packning för tre. Det tog mig två timmar att få packat för en övernattning hos mormor och morfar. Phu! Det går inte fort med ongar som vill åka nu!, hjälper till att packa (läs riva ut) och är trötta. Men till slut fick vi satt oss i bilen och åkt till mormor och morfar för kalas och övernattning.Väl där turades vi vuxna om att fixa inför kalaset och leka med barnen.Även denna kväll nattade jag båda barnen själv då kalaset varade över kvällen. Men det gick bra det med även om det var meckigare då båda barnen fullkomligt krashade samtidigt.På natten fick jag hjälp av mormor även om vi var uppe båda två en stund med Lilleman. Har så otroligt svårt att ligga och lyssna när han gråter och inget göra.Senare på natten ropade 3-åringen på mamma så jag hämtade in henne till mig.Även söndagen bjöd på en tidig morgon. Kvart över sex var det tydligen dags att stå upp enligt min sängkamrat. Men när mormor och Lilleman vaknade smet jag vill sängen en stund till. Fick även chansen att lägga mig en timme efter lunch. Skönt.Eftermiddagen bjöd på nya kalasgäster och framåt sex kom sambon.Ja, som sagt en bra och ganska vanlig helg.
Publicerad 2013-03-08 07:49:00 i Familj, Personligt,
Det har varit lite glest med inlägg den senaste tiden men har helt enkelt saknat inspiration att skriva även om det hänt en hel del som att till exempel Lilleman fått flytta till eget rum, får skriva mer om det i ett annat inlägg... :)
Idag har jag blivit gräsänka över helgen då sambon har åkt med sina föräldrar på skidsemester.
Det är han värd och han har fått min fulla välsignelse. Lite mitt förslag att han skulle åka, då får ju jag åka på min
retreat jag med (<--- en kvinnas list, haha!).
Lite nervöst är det att klara kvällarna och nätterna själv, ingen utav barnen brukar ju sova en hel natt och läggnig här hemma brukar kräva två vuxna, men det får gå som det går med det. Det ordnar sig säkert även om lite kvällsrutiner troligtvis kommer att få stryka på foten över helgen...
Publicerad 2013-03-01 13:30:00 i Familj, Lilleman, Personligt,
Jag har numera ett nytt köksredskap i mitt hem.Den är svart med gröna och silvriga detaljer. Tål väta, kan även användas utomhus och har en del fiffiga funktioner.Ja, jag pratar förstås om våran bärryggsäck som jag plockat fram. Vad trodde ni?
Utan denna är det stört omöjligt att få någon matlagning gjord.
Publicerad 2013-02-27 22:49:00 i Familj, Lilleman, Storasyster,
Det finns så många kockprogram på tv tycker jag. Det lagas mat till höger och vänster av både proffs och amatörer i lugna miljöer och ordnade kök. Det är väl ingen konst att laga mat på det viset säger jag! Nä, fram med ett program för oss vanliga dödliga så kanske man kan få ett och annat tips och framför allt skratta åt eländet. Ett program där de skall försöka laga en näringsrik måltid som skall klara eldprovet att godkännas av en überkräsen 3-åring. Helst skall även en bebis kunna äta någorlunda samma för att slippa dubbel-lagning.Allt detta skall utföras i ett redan nedstökat kök (vem hinner hålla ording på ett kök där det skall fixas 6 mål/mellanmål per dag samtidigt som man har två barn att ta hand om var av ett mer än gärna använder köket till att "baka" efter egna recept) mitt under helvetestimmen (hälsa gärna på hos meekatt och läs mer), det vill säga på eftermiddagen och barnen (minst två i olika åldrar) ska vara trötta och hungriga vilket förstås genererar gnäll, gråt och klängighet.Pluspoäng utdelas om matlagandet utförs med en unge på höften i syfte att hålla denna lugn.Kocken skall ideligen bli avbruten av barnen för att hjälpa till med toabesök och blöjbyte. Serva dem med något att tugga på för att stilla värsta hungern och hålla dem vakna i soffan. Gärna sätta på nya klipp på Youtube med jämna mellanrum.Självklart finns det en utsatt tid då maten måste vara klar - alltså den tid då barnen är hungriga vilket redan är förbi, så snabba på så det blir färdigt någon gång!!!Alltsammans skall naturligtvis bedömas av kvalificerade domare; de hungriga och griniga ungarna är förstås smakpanel. Det ingår också i hela matlagningsprocessen att mata/få barnen att äta.En pedagog skall även finnas med bland domarna. Hen bedömer bland annat din förmåga att vara pedagogisk med barnen när de bråkar mitt under det mest kritiska ögonblicket i matlagningen.Och så klart en dietist som bedömer hur näringsrik din mat är.Om jag skulle vinna?Kanske eventuellt några poäng från smakpanelen, på en bra dag vill säga, allt är upp till den lilla diktatorns goda vilja.För att citera 3-åringen;Förskolepersonalen frågar 3-åringen vem som lagar bäst mat hemma.- Pappa är bäst på köttfärssås och spaghetti. Mamma är bäst på korv och makaroner.
Publicerad 2013-02-19 11:23:09 i Familj, Lilleman, Personligt,
Trötta är bara förnamnet på vad Lilleman och jag är idag.
Med en Lilleman som är ruskigt tät i luftvägarna, det rosslar och piper - man vill bara hosta upp åt honom, blir det inte mycket sömn och vila.
I natt vankade jag och vyssjade honom i halvliggande ställning fram till tre (ett litet avbrott på 20-30 minuter för att få vila ryggen fick jag då sambon tog över en stund). Det gick inte att lägga ner honom (<--- Lilleman alltså). Direkt började han hosta och gråta.
Men fy så förbannad jag blev på sambon innan han tog över.
Jag hade gått och vankat i två timmar och gjort allt för att Lilleman skulle få ro och inte gråta och väcka dom andra. Jag var helt slut i psyket, ryggen, axlarna, nacken och knäna efter allt vyssjande och vaggande och studsande på sängkanten. Så jag beslutar mig för att nu får Lilleman försöka somna i sängen så vaggar jag den (vi har
tassar på sängen så den går att vagga, har varit helt oumbärligt med båda våra barn) med fötterna medan jag ligger ner och vilar ryggen lite. 30 sekunder hinner gå med barnagråt, då fläcker sambon - som sover i utdragssängen hos Storasyster - upp dörren, yrvaken och förbannad och tänder lampan.
"Men ta upp honom då, han har ju grinat i flera minuter nu!"
Då tänder jag på alla fyra!
"Det har han inte, 30 sekunder max!" fräser jag tillbaka. "Jag har hållt på i två timmar, nu är jag slut"
Jag får en mördande blick innan han släcker och går ut.
Fy f*n, han ska inte komma här och mästra när jag har gjort precis allt jag kan för att de ska få sova, tänker jag. Tar upp Lilleman och vankar genom huset igen.
Då kommer en skamsen sambo tassande och tar över en stund. J*vligt tur för honom det, annars hade han fått hört det när han kommer hem i kväll!
Vid tre fick jag äntligen Lilleman att somna i famnen. Där satt jag i sängen och inte vågade röra en fena. Så småning om hasade jag mig längre och längre ned till liggande ställning med Lilleman på bröstet. Så spenderade vi resten av natten. Strax före åtta vaknade han och var hur pigg som helst. Jag är tydligen väldigt skön att sova på, hihi.
Lilleman är fortfarande väldigt rosslig men har ingen feber så vi får väl se hur detta fortsätter.
Jag får truga i honom hostmedicin med chokladbollsmuta. Kan väl lungt säga att hans medicin inte är så god som
Storasysters.
Publicerad 2013-02-18 18:08:00 i Familj, Personligt, Storasyster,
Man vet att läkemedelsföretaget lyckats med smaksättningen när barnet blir sur för att kuren är avslutad!"Men, jag vill ha ändå! Det smakar ju så gott!" är väl ett hyfsat betyg! haha!Bubbelgum är smaken!
Publicerad 2013-02-18 13:27:46 i Familj, Personligt, Storasyster,
Våran 3-åring genomgår sedan en tid tillbaka en mindre idetitetskris.
Hon kan vara en stor och duktig tjej som hjälper till med diverse saker här hemma och hon vill verkligen vara en stor tjej. Men ibland vill hon bara var bebis igen. Hon skall bäras, leka med bebisleksaker. Slutar prata och bara jollrar. Skall ha sin napp jämt och ständigt och hon skall matas.
Hon kan vara en duktig storasyster ena sekunden och sen ber man henne om någonting som hon inte tänkt sig och då rasar hela hennes värld samman och hon blir jätteledsen, gråter och säger att hon inte kan för hon är ju bebis nu.
Det är precis som om hon inte vet vilken for hon skall stå på. Vi försöker så gott vi kan att hänga med i svängarna, låta henne vara stor men också liten. Det kan tyvärr vara lätt att ställa för stora krav på storasyskonen just bara för att de är störst men man får inte glömma att de faktiktisk fortfarande är små.
Ibland undrar jag om hon ändå inte var riktigt mogen för att få ett småsyskon (det är 2,5 år emellan dom). Men hon var redan då mogen för sin ålder, kanske mycket beronde på att hon talade så bra redan som 1,5 åring.
Till en början klarade hon det över förväntan och blev bara då och då liten, vilket är helt förståligt. Det var ju en enorm förändring för henne, att inte längre vara minst och ensam om uppmärksamheten.
Sen blev det bättre och hon växte in i sin roll som storasyster men på senare tid tycker jag att det bara blivit värre och värre. Kanske är det även en del i den normala utvecklingen nu för henne men det kan vara oerhört frustrerande som förälder ibland. Man vill ju att sitt barn skall gå framåt i utveckling och inte backa tillbaka.
Jag lider verkligen med henne när hon blir så ledsen och inte vet om hon är stor eller liten, jag kan se förvirringen i hennes ögon. Det skrynklar ihop mitt mammahjärta...
Publicerad 2013-02-15 16:58:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Här är det inget mys på fredagar med två små vildar och allra minst idag. Det är fredagsMUT!
Kombinera en otroligt trotsig, grinig och mammig 3-åring i identitetskris och en förkyld 11 månaders kille med en mamma som lider av grav sömnbrist och mutorna haglar tätt.
* Frukost i tv-rummet
* Valfri lunch (kokt ägg och ris till Storasyster och köttförssås med ris till Lilleman)
*Glass till första mellanmål
*Smothie till andra mellanmål
*Popcorn och majskrokar till sagan i soffan
Där emellan har det varit hejdlöst mycket film varvat med vattensöl och kakbak.
När sambon kommer hem väntas tacos och alla hjärtans dag-tårta från igår.
Än är kvällen inte slut så vi får se vad mer vi hinner med innan vi däckar.
Skulle ha bjudit på lite bilder men batteriet dog och jag kan inte hitta laddaren i denna röra vi kallar hem... Ni får fantisera lite. Haha!
Publicerad 2013-02-14 17:45:00 i Familj,
Publicerad 2013-02-14 12:26:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Denna natten var inte bättre än den förra.Det är samma visa natt efter natt. Det börjar vid halv tolv med gråt. Lilleman får tröst och vatten och somnar relativt lätt om igen. Han vaknar igen efter någon timme. Mera vatten och somnar efter lite vyssjande. Vi sover en stund till, sen är det dags för den nu obligatoriska vaken-tiden som brukar vara en och en halv till två timmar. Vi vankar, vyssjar, sitter och tittar i mörkret, studsar på sängkanten medan Lilleman njuter av den sköna studsen i famnen. För det mesta är han lugn bara han är i rörelse, men inte alltid, och så fort man bara börjar tänka på att lägga sig ner stelnar han till och illvrålar.Har vi varit vakna längre än en timme får han lite youghurt för att stilla magen. Jag vill inte ge honom någon vana på att få gröt mitt i natten. Vill ju helst ge välling men det är inget alternativ då han vägrar äta det. Så youghurt får det bli.Efter det är vi vakna en stund till tills han till slut somnar i min famn, i sin säng till vaggande eller bredvid mig i stora sängen.Vi sover en stund till, sen börjar sönderhackandet igen ända tills Storasyster vaknar och det är morgon.Jag hoppas innerligt att detta är en snart övergående fas för jag är otroligt sliten.Lilleman sover inte särskilt mycket på dagen heller så det blir inte mycket tid att ta igen sömnen på.Jag skall börja jobba igen den 1:a juni och jag vill verkligen kunna njuta av den sista tiden hemma.
Tänk om du kunde sova såhär gott på nätterna med, älskade Lilleman!Idag är det en mysdag då Storasyster är hemma från förskolan med förkylning och lite feber.Ha en underbar alla hjärtans dag allihopa! Det skall vi ha!
Publicerad 2013-02-09 17:19:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
I natt var det alltså en barnfri natt, den första sedan Lilleman föddes för 11 månader sedan.Vi firade med färska räkor i går kväll och en film. Paranormal activety. Hur tänkte vi där?? Se en sådan otäck film och sen kunna sova gott? Jag som är både lättskrämd, mörkrädd och tror på spöken...Det gick oväntat bra att sova ändå. Lite läskigt bara när vi skulle lägga oss. Jag kröp tätt intill sambon och höll handen."Ååå", suckade sambon. "Det här är ju precis samma som att sova bredvid 3-åringen". Så jag fick vackert släppa handen efter en stund och maka mig till kanten. Och med tanke på att det är ovant att sova i samma säng som sambon (mer om det i ett annat inlägg) sov vi väldigt skönt båda två.För att inte tala om hur skönt det var att få ligga och slumra på morgonen och morna sig länge. Och långfrukost med tidning och melodikrysset. Det är annat det än grötkladd och en fröken som mer springer och äter än sitter still, om hon äter alls.
Vi hann även med att röja och städa lite och äta en god middag innan det var dags att hämta barnen.3-åringen hade haft det så bra så hos farmor och farfar. Inte längtat det minsta. Skönt. Hon hade även passat på att ta långkväll och somnat klockan 22 och vaknat åtta...Lilleman hade också haft det bra. Inte längtat han heller. Han hade passat på han med att vara vaken länge, somnade vid halv nio. Han hade även varit vaken mellan ett och halv tre på natten och gråtit och inte ville sova. Det är i och för sig inte ovanligt alls för att vara Lilleman. Sen hade han sovit till halv åtta och varit hur pigg och glad som helst.Det här får vi göra om snart igen.Skönt att vara barnfri och skönt att få pussa och krama på barnen igen när man ses efter lite frånvaro.
Publicerad 2013-02-01 23:08:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,
Idag har det varit en riktig utflyktsdag.Barnen är nu pigga sedan någon dag tillbaka och det riktigt kliar i kroppen på dom efter lite stimulans. Två veckor i karantän kan ju göra den folkskyggaste att vilja ställa till med storkalas...Sambon var ledig idag så på förmiddagen var jag och Lilleman iväg och träffade några av hans kompisar och jag fick äntligen träffa andra människor än familjen på flera veckor. Härligt (<---inte för att det är tråkigt att umgås med familjen, inte alls, men det är ju trevligt att få se andra människor åtminstonde ibland)!Efter förmiddagsutflykten var det hem och äta lunch och packa lite väskor för att sedan ta med mig båda barnen på nya äventyr så att sambon fick vila lite.Lilleman lämnade vi hos mormor och morfar medan jag och 3-åringen for vidare till Emaus Lantgård. Där fick hon rida lite - som hon har längtat! Vi tittade även på de andra djuren, lekte i lekparken och fikade. Det är väldigt mysigt att bara vara vi ibland.Inför utflykten fick jag väldigt fin hjälp av 3-åringen att packa picknick-väskan.Detta var vad hon ansåg vara nödvändigt att ha med sig...
Ett oöppnat paket fryspåsar (3 liter)En legogiraffEn stekspadeEn pixibokEn leksaksvattenflaskaEtt kaffefilterEtt "recept" (innehållsdeklarationen till hennes medicin)Mycket användbara saker. De fick hänga med så klart!Sambon, han fick en halvdag för sig själv för vi stannade hos mormor och morfar tills det var läggdags för barnen. Lilleman somnade på väg hem men 3-åringen var klarvaken, hon tog sig nämligen en tupplur i bilen på väg till Emaus. Det är stört möjligt att åka bil för henne på eftermiddagen utan att somna. Redan när vi stod i hallen och tog på oss för att åka deklarerade hon att hon tänkte somna i bilen...
Publicerad 2013-02-01 13:16:00 i Familj, Personligt,
Ja, jag skall alltså vara borta i knappa 7 timmar i morgon, räknar jag med.För pappan är det lika med, i runda slängar, två veckor ensam med båda barnen. Därför meddelade han nu att förstärkning är inringd i form av farmor och farfar.Dom kommer hit, säkert för att pappa skall slippa packa och komma iväg med båda barnen... för det är ju en diger uppgift han aldrig förut tagit sig an.Small steps, darling!
Publicerad 2013-01-29 00:08:00 i Familj, Personligt, Storasyster,
Det har det varit här idag med en 3-åring hemma från dagis och en klängig Lilleman.Jag har bestämt mig för att ha 3-åringen hemma hela veckan, minst - går vanligtvis 15 i veckan på förskola - så hon får hämta sig från den senaste sjukdoms-persen.3-åringen har verkligen testat gränser och trotsat till tusen idag! Matvägrat har hon också gjort halva dagen vilket inte gjort hennes humör bättre precis...Känner mig ändå nöjd med att jag stått på mig och varit så pedagogisk jag kan hela dagen.Men efter den sista sammandrabbningen efter middagen blev hon hur lugn och harmonisk som helst.Vi satt på golvet tillsammans och hon skrek lungorna ur sig i 20 minuter bara för att hon inte ville lägga tillbaka två tomma pet-flaskor i påsen där de skulle vara utan som hon bara slängt på golvet för att hon inte ville/orkade/hade lust och för att hon var bebis och inte kunde (det körs det mycket här hemma) städa efter sig.Efter det tror jag hon äntligen fattade vart landet ligger. Vi får se om det håller till i morgon eller om det blir nya tag.Som tack för all möda fick jag den finaste belöningen en mamma kan få.3-åringen skulle göra en dansuppvisning för mig och ville ha klänning på sig."Så klart du ska ha det" sa jag, "gå du till din garderob och välj vilken du vill ha".Hon tittade med glittrande ögon på mig och sa; "får jag välja precis vilken som helst?""Så klart" svarade jag.Då sprang hon emot mig med öppna armar och ropade; "Åh mamma, du är den bästa och snällaste mamman i heeela världen! Jag älskar dig!"En stor kram och härlig puss fick jag!DET är det som livet går ut på, att få känna sådan glädje och kärlek som bara finns mellan ett barn och dess förälder!Jag skall gömma detta i mitt hjärta och plocka fram när motgångarna är många och prövningarna hårda.
Publicerad 2013-01-23 22:33:00 i Familj, Personligt,
Även denna natten bjöd på en del väckningar. Men hade det inte varit för att Lilleman är sjuk tror jag det hade gått rätt bra. Så vi får väl säga att avvänjningen är gjord även om det säkerligen kommer bakslag och även om jag ibland får lust att slänga fram tutten mitt i natten, dels för att det var så lätt att få honom att somna då och dels för att det är så himla mysigt. Men nu är det slut för denna gång.Idag har det varit synd om sambon, på rikigt, 40 graders feber har gjort att han legat till sängs nästan hela dagen. Jag har servat honom med macka, dryck och hostmedicin.Men hade jag hört honom ropa och banka i väggen eller hört min mobil som han ringde till när jag slamrade med mellanmålet, för att be mig hämta strömsladden till laptopen vet jag inte vad jag hade svarat....Barnen har varit piggare och feberfria i dag så vi vågade oss ut i det kalla men vackra vädret. Det var skönt efter en veckas karantän!Tyvärr fick Lilleman bakslag med feber på kvällen.Goaste svärmor har varit här hela eftermiddagen och underhållit 3-åringen som nästan varit sig själv idag. Det är skönt att se!
Publicerad 2013-01-22 23:16:00 i Familj, Personligt,
Att mina barn blir sjuka är aldrig roligt så klart men jag tar hellre två sjuka barn samtidigt än en sjuk sambo, det är helt klart!Hu, så sjuk han är stackarn! Han har ju feber och hosta! Visst, fine, han är säkert dödssjuk med sina mått mätt men faktiskt så är han vuxen - suck it upp eller stäng in dig och kom ut när du är människa igen! Faktiskt!När jag står med två gnälliga barn vill jag inte ha en vuxen karl bakom ryggen som vankar fram och tillbaka och jämrar sig och söker tröst och omhändertagande."Ooow" låter det bakom ryggen där jag står vid spisen och försöker få till en middag (som ändå ingen kommer äta då matlusten har försvunnit på samtliga) medan en unge hänger gnällande på armen och den andra desperat hålls distraherad med att få kladda ihop en smet efter eget recept. (Det gör inget lilla, gumman jag diskar så gärna det berg av skitiga bunkar och redskap du skapar - bara du är nöjd en liten stund)."Åh, hur går det för dig?" "Stackars dig!" "Gå du och lägg dig..." säger jag med min lenaste röst medan jag tänker... "Ta en Alvedon och gå och lägg dig, jag har lite fullt upp just nu!"Kanske låter kallt och hårt men mamma är också lite trött!Ska nog ta in en vecka på spa efter det här, det är jag värd!
