om det dåliga samvetet
"Varför gör du så och inte si?" "Klarar du inte att ta hand om dina barn själv?"
"Var mer ömsint och förstående mot din sambo."
"Ta bättre hand om ert hus."
"Nu fick du inte gjort det där som du måste göra idag heller!"
Men så stannar jag upp. Blundar. Tar några djupa andetag. Och övertalar mig, inser, att jag gör så gott jag kan. Ingen annan kan ta hand om min familj bättre än jag... och min sambo så klart. Jag är stark och klok. Behövd. Och älskad.
Ibland måste man bara påminna sig själv.