åskmoln och rosa ludd

Här delar jag med mig av våran familjs vardag. Familjen består av Storasyster (född 2009) som delar ut order med samma nyck-fullhet som en galen diktator, Lilleman (född 2012) som är väldigt god och glad för det mesta men börjar visa sitt humör som inte är helt olikt systerns (<--- hjälp), Sambon - tillika barnens pappa och så mig - mamman.

Det är kärlek det! <3

Publicerad 2012-08-29 22:16:00 i Familj, Personligt,

Jag måste klargöra en sak appropå det här inlägget;http://askmolnochrosaludd.blogg.se/2012/july/vad-ar-det-med-man-egentligen.html , jag är inte guds bästa barn, hör och häpna!. Jag kan gå och irritera mig på att det bara är jag som plockar och städar här hemma men i bland är jag också en riktig slarver och kan låta grejer jag lagt på "fel" ställe ligga ganska länge. Visserligen blir det ju jag i slutändan som tar det, men ändå. Jag vet att sambon går och irriterar sig på mina slarvigheter också. Men när han kommer hem och det ser ut som ett bombnedslag, hela hemmet är upp och ner. Så säger han inget om det, bara hjälper till med disken eller vad som nu är som är i störst behov av undanröjning.
Han klagar inte för han vet att kan vara jobbigt ibland, att det faktiskt är fullt nog att ta hand om två barn. Ibland hinner man faktiskt inte med så mycket mer än att ta hand om barnen och se till att de får mat på rätt tider m.m.
Ärligt talat så prioriterar vi faktist att leka och spendera våran tid med barnen hellre än att städa. Men jag är nog den slarvigaste pedanten på denna jord. Hatar och blir stressad när det är stökigt men i bland får det faktiskt vara så.
 

När katten är borta dansar råttan på bordet så den feta pälsen fladdar...eller..?

Publicerad 2012-08-27 22:58:00 i Familj, Personligt,

Sambon är på konferens med jobbet i två dagar så jag såg framför mig en kväll där jag kan sitta och glufsa i mig massa gott och själv härska över tv-kontrollen. (I detta huset är det nämligen så att sambon verkar ha enväldig makt över den, är det något han ser på, sport är tydligen väldigt viktigt, så stoppar han till och med kontrollen i byxfickan om han måste lämna rummet. Bara för att jag inte skall ha en chans att smyg-byta.) Nåja, hade i alla fall som sagt gjort upp lite ego-planer för kvällen men... när i hela friden skall jag lära mig att inte göra upp några planer i förväg. Det är ju stört omöjligt när man har barn, man kan ge sig den på att det går åt pipsvängen.. Klockan är nu 21:48 och NU sover båda grynen.
Ändå tänkte jag att jag kör lättvarianten idag, somna-i-bilen-tricket, men det funkade tydligen inte, nej. 
 
Efter en förmiddag (3-åringen var på dagis, går 15 timmar i veckan nu när jag är mamma-ledig) med shopping på Sportshopen med mina kära föräldrar, fick inte fyndat något på 50% på reapriset men köpte dock en mysig pippi-kofta från Rut m.fl., så hämtade vi stora tjejen på dagis. Vi åkte hem till oss för mellanmål och sedan följde hon med mormor och morfar hem till dem för att plocka svamp. 
Jag och lille-bror stannade hemma och städade. Sen följde vi efter och tog en skogspromenad vi med och efter det så var det middag.
Så gott och lyxigt att ha sina föräldrar nära och som kan hjälpa till så bra som dom gör. V ä l d i g t uppskattat.
Efter middagen var det lite kvällsmys hos dem för jag tänkte ju som sagt att barnen skulle somna på väg hem. Till saken hör ju att 3-åringen slumrade lite på vägen till mormor och morfar, hon sover aldrig middag annars för då kan hon inte somna på kvällen. Så inte förren klockan 21 börjar det bli dags att åka för då är lilleman så trött att han inte orkar vara vaken mer. Vi stuvar in oss i bilen och kör de 15 minutrarna hem.
HELA vägen hem är det en liten donna som snattrar i baksätet om månen och stjärnor och varför det lyser rött och gult och vad det finns för olika färger och varför det heter nätter och inte natt när det är flera osv. osv.
När vi kommer hem får hon se lite på datorn (flickebarnet har kärat ner sig i "pojken i den blå mössan" i barnprogrammet Kapten Sabeltand, så det skulle hon se på. Sötnos! ) medan jag tar in lillebror som, tack gode gud, inte vaknar när jag lägger över honom i sängen. Sen blir det bums i säng för stora tjejen med och efter lite snurrande och pratande och lyssnade på skiva med godnatt-sånger somnar hon äntligen!
 
Nu är jag döds-trött och inte redo för sängen än för jag har glömt att packa väskan inför i morgon då det bär i väg till babysim direkt på morgonen.
Bra det förresten, för jag fick se mig i spegeln. Vilket fett hår jag har - räknar efter och inser att det i morgon bitti är 6 dygn sedan som jag duschade. Kanske borde prioritera min egen hygien lite mer... :S
 
nyinköpta koftan
 
 
 
 
Lite skogsbilder
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tysta leken börjar nu....

Publicerad 2012-08-23 22:51:00 i Familj, Personligt,

Jag måste säga att båda mina barn verkar ha fått talets gåva...
3-åringen är otroligt verbal och pratar både rent och med ett ordförråd och en grammatik som vilken vuxen som helst och våran bebis är en riktig snatter-pelle, jollrar mycket - både högt och ljudligt. Antagligen för att överrösta storasyster som också pratar HELA tiden. Det finns ingen hejd. 
Visserligen är det väldigt underhållande att prata med våran stora tjej, hon har många roliga utläggningar och ord för sig och jag är väldigt stolt över henne som är så duktig med språket, MEN vad trött man blir i öronen och huvudet!
Och inte kan man låtsas lyssna och komma med ett ja och jasså innemellan, för rätt var det är kommer det ju så klart en fråga som man måste svara på eller något i leken man måste interagera med.
Så när barnen sover och tystnaden lägger sig på kvällen, efter en hel dag med snatter i öronen, njuter jag i fulla drag av tomma öron!
 
 

Men allvarligt!

Publicerad 2012-08-23 11:32:00 i Familj, Personligt,

Jag undrar v e r k l i g e n vad som får min (för dagen dödsjuk-i-förkylning-)sambo att tro att jag, när jag låst in mig på toaletten för att bajsa, gärna vill se hans nya high-score på Ruzzle??? 
Jag sitter där i godan ro (samtidigt som jag underhåller bebis) så hör jag "knack-knack" på dörren. 
 
Sambon: Öppna, jag skall visa dig något...
Jag: Meh, kan det inte vänta l i t e grann??
Sambon: Ööö jo..
 
När allt är klart går jag in i sovrummet där han bäddat ner sig i sängen tillsammans med sin leksak - telefonen.
Ett stort leende möter mig...
 
Sambon: Kolla! Nytt rekord!
 
Som den goda människa jag är gratulerar jag STORT! 
 
Häpp!

Vyssan lull

Publicerad 2012-08-21 21:57:00 i Jag tipsar, Personligt,

Vill tipsa om denna fantastiska uppfinningen. 
 
BRIOS Vyssan Lull/Bed Rocker (bild lånad från brio.se)
Detta är alltså tassar man sätter fast på spjälsängen så att den kan vagga.
För oss som har haft en vagga till barnen de första månaderna har detta varit oumbärligt att även kunna vagga sängen, då de små liven vant sig vid att kunna vaggas till söms.
 

När mamma-hjärtat blöder

Publicerad 2012-08-16 10:55:00 i Familj, Personligt, Storasyster,

Idag var inte min stora tjej precis överförtjust över att gå till dagis. Vaknat på fel sida så att säga.
Hon brukar få sitta och se på lite tecknat för att morna sig. Så ser vi på något med en ank-mamma med sina ungar och hon ser lite bedjande på mig med sina stora blå och säger; - Dom har det bra dom ank-barnen som har sin mamma hemma så att dom inte behöver gå till dagis...
Åh, mamma-mia vad mitt hjärta brast...
Men hon fick gå till dagis i alla fall och det gick så bra så att lämna. Skönt!

Svar på tal!

Publicerad 2012-08-14 21:36:00 i Familj, Personligt,

Familjen (utom stackars pappa som måste jobba) är på resturang med barnens mormor och morfar. 3-åringen får glass till efterätt.
 
3-åringen: Vad kall den är!
 
Vi fnissar lite grann
 
Mormor: Jasså är den det?
 
3-åringen: Ja den är kall!
 
Mamma: Men om den inte var kall så skulle den ju smälta.
 
3-åringen: Vaddå?
 
En kort version av det vi alltid pratar om när vi äter glass följer, den innefattar hur det fungerar med glass, kyla och värme.
 
Morfar: Ja, så glassen måste vara kall.
 
3-åringen: ger morfar en sträng blick och säger; Sluta tjat om det nu då!
 
 
Behöver jag tillägga att vi och alla andra vid borden runt om hade svårt att hålla oss för skratt?
Underbara unge! :) <3
(Jag smakade på glassen när hon var mätt, efter sedvanliga tre skedar, och den var faktiskt super-kall även för att vara glass)
 
Bild lånad av västsverige.com
 
 
 

Hot mama??

Publicerad 2012-08-08 23:08:00 i Familj, Personligt,

Ibland önskar jag att jag kunde få vara en sån där snygg mamma som alltid är snygg och fräch och med snygga kläder. Så ser INTE min verklighet ut!
Det är över ett halvår sedan jag var hos frissan, jag hinner ducha en, max två gånger i veckan, mina ögonbryn (nu mera mitt ögonbryn, märkväl inget plural) ser ut som ett övervuxet björnbärssnår. Borsta håret glömmer jag oftast att göra. Sminka mig? Kommer nog inte ihåg hur man gör längre. Naglarna hålls hjälpligt nedklippta och är övervuxna med nagelband.
När man i vanliga fall är tvungen att ha en not-so-hot arbetsuniform drömmer man (läs jag) att få ha snygga kläder till vardags och speciellt nu när man inte behöver jobba alls. Men med en rumpa som helt försvunnit när jag ammar och en överplufsig mage efter graviditeten, två enorma tuttar som växlar mellan tomma och slappa och sprängfyllda är det fullkomligt omöjligt att hitta något i min garderob som sitter som det ska. Att ha rena kläder har även det blivit nedgraderat, inte så smutsigt duger nu mera alldeles utmärkt. Och köpa nytt, inte tal om saken, när skulle jag hinna med det då? Jag är nöjd att jag hinner hålla barnen hela och rena i alla fall.
Ändå är jag oerhört stolt över min fina mammakropp. Säger som http://hemmahoskikan.se/2012/june/var-stolt-over-din-mammakropp.html Var stolt över din mamma-kropp! 
Visst mina barn har gett mig hängande tuttar, massiva åderbråck, plufsig mage och det ser ut som om jag har två navlar, rumpan har totalt försvunnit (kan till och med dra av mina tighta jeans medan de fortfarande är knäppta). Jag äter som en häst och gudarna vet hur det kommer att sluta när jag inte ammar längre. Jag fäller hårtussar stora som åkerråttor varje gång jag duchar och över allt i huset ligger det hårstrån. Och barnen kommer med all säkerhet ge mig tusentals gråa hår med tiden. MEN de ger mig så mycket kärlek, för att inte tala om all den kärlek man får ge, jag är så stolt över dem att allt annat inte spelar någon som helst roll!!
 
 
Syns kanske inte så bra men det var faktiskt inte så länge sedan jag fick rakat benen, 2 veckors stubb.

Aargh!

Publicerad 2012-08-05 22:27:00 i Familj, Personligt,

Jag svär vid Gud att snart tar jag hans förbannade telefon-j-vel och kastar den åt h-e.
Ursäkta alla svordomar men jag blir galen av allt detta spelade, är det inte wordfeud är det ruzzle. HELA tiden VARJE dag!
Jag tycker att det kan vara lämpligt att låta den vara så länge barnen är vakna och vill ha uppmärksamhet men jag kanske är ensam om det?
Det är liksom hjärtskärande när en 3-åring står vid hans knän och desperat upprepar någon hon vill tala om eller ha hjälp med 3-4 gånger utan reaktion.
 
MORR!

Om

Min profilbild

2-barns-mamman

Jag är en 32-årig två-barns-mamma som bor med min lilla familj på västkusten. Detta är med all säkerhet inte den snyggaste eller mest väl-designade blogg Du kommer att läsa (har inte så mycket tid över till det utan det blir mycket mobilbloggande i sängen innan ögonen faller ihop för natten - hoppas Du har överseende med det) men det som skrivs här är helt sanningsenligt det som händer i vår familj och hur jag känner det. Eftersom jag tycker att det är skönt att höra att andra också kan ha det jobbigt ibland, att man inte är ensam - för det är man inte - alla har sina "ups and downs", skriver jag här utan försköning. Om både rosa ludd och åskmoln. Jag försöker skriva med humor och jag skriver absolut med kärlek för jag älskar var och en i min familj väldigt högt. Välkommen! Jag hoppas Du stannar!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela