Idag blev det varm cous-cous-sallad med alternativ för alla smaker i familjen.
När jag lagar mat skall det helst gå snabbt, gärna sköta sig självt, bra om det går att förbereda och så klart så ska det gå att anpassa för alla smaklökar i familjen.
Detta är super-enkelt och supergott. Går dessutom att variera innehållet till vad man har och är sugen på.
Idag blev det;
morötter, palsternacka, färska champinjoner, rödlök, vitlök och sparris som ungsstektes i lite olja.
Till det så klart cous-cous och idag ört-kycklig (har även prövat med annat kött, lax eller helt utan); strimlade kycklingfiléer med rosmarin, timjan, vitlök, salt, peppar och basilika.
Kycklingen brynes i kryddorna och avslutas med att puttra i lite vatten för att behålla saftigheten.
Vill man ha en varm sås så gör den utav spadet som blir tillsammans med lite matlagningsgrädde och kyckligfond. Maträtten kan även serveras med en kall sås som man tycker är god.
Till detta brukar jag ha fetaost och en sallad på gurka, tomat och grönsallad.
3-åringen fick sin version, cous-cous, kyckling, gurka och en lite klick sås.
Lillemans version var kokta morötter och palsternackor. Cous-cousen svälldes i detta kokvatten när grönsakerna var klara. Kokt kycklig med samma kryddor som vi, fast utan salt förstås. Kycklingen mixade jag sedan med stavmixern tillsammans med lite av kokvattnet.
Såsen gjorde jag av en bechamel-grund och spädde med kokvatten från kycklingen. Mums för en bebis!
Såhär ser det ut på vardagsrumsmattan när en 3-åring ätit cous-cous själv framför tv:n.
Jaja, hon åt i alla fall. Tur att det finns dammsugare!
Vuxenversionen. Inte bästa bilden, kom på försent att jag skulle fota till bloggen, men gott var det i alla fall!