Ibland önskar jag att jag kunde få vara en sån där snygg mamma som alltid är snygg och fräch och med snygga kläder. Så ser INTE min verklighet ut!
Det är över ett halvår sedan jag var hos frissan, jag hinner ducha en, max två gånger i veckan, mina ögonbryn (nu mera mitt ögonbryn, märkväl inget plural) ser ut som ett övervuxet björnbärssnår. Borsta håret glömmer jag oftast att göra. Sminka mig? Kommer nog inte ihåg hur man gör längre. Naglarna hålls hjälpligt nedklippta och är övervuxna med nagelband.
När man i vanliga fall är tvungen att ha en not-so-hot arbetsuniform drömmer man (läs jag) att få ha snygga kläder till vardags och speciellt nu när man inte behöver jobba alls. Men med en rumpa som helt försvunnit när jag ammar och en överplufsig mage efter graviditeten, två enorma tuttar som växlar mellan tomma och slappa och sprängfyllda är det fullkomligt omöjligt att hitta något i min garderob som sitter som det ska. Att ha rena kläder har även det blivit nedgraderat, inte så smutsigt duger nu mera alldeles utmärkt. Och köpa nytt, inte tal om saken, när skulle jag hinna med det då? Jag är nöjd att jag hinner hålla barnen hela och rena i alla fall.
Visst mina barn har gett mig hängande tuttar, massiva åderbråck, plufsig mage och det ser ut som om jag har två navlar, rumpan har totalt försvunnit (kan till och med dra av mina tighta jeans medan de fortfarande är knäppta). Jag äter som en häst och gudarna vet hur det kommer att sluta när jag inte ammar längre. Jag fäller hårtussar stora som åkerråttor varje gång jag duchar och över allt i huset ligger det hårstrån. Och barnen kommer med all säkerhet ge mig tusentals gråa hår med tiden. MEN de ger mig så mycket kärlek, för att inte tala om all den kärlek man får ge, jag är så stolt över dem att allt annat inte spelar någon som helst roll!!
Syns kanske inte så bra men det var faktiskt inte så länge sedan jag fick rakat benen, 2 veckors stubb.