Två fullspäckade dagar
Dagens "3-åring"
Årets supermamma!
Så känner jag mig i alla fall efter att ha varit hos frisören med BÅDA barnen häromdagen!
Både 3-åringen och jag skulle klippas och med tanke på att man inte får tvätta håret, borsta det eller på annat vis röra vid hennes hår var jag lite nervös över hur detta skulle gå. Men det behövdes verkligen toppas för att underlätta skötseln av det.
3-åringen hade jag förberett genom att prata om vad som händer hos frissan, även lekt lite frisör och Lilleman genom att tajma sömnen.
Så bestämde jag mig helt enkelt för att detta bara ska gå. Jag tror att detta med att bara bestämma sig för att det ska fungera, liksom utstråla det är nyckeln till om det skall funka med det mesta när det gäller barnen.
3-åringen var först på dagis sina 5 timmar och när jag hämtade henne hade hon givetvis varit och lekt i leran och fått lera i håret! Hurra, tvätt innan frisör alltså..
Tvättningen av håret gick som det brukar - med gråt och förtvivlan men ganska fort glömd efteråt.
Sedan lyckades jag med att få båda till att äta rejält med middag (spagetti och köttfärssås - oftast ett säkert kort) i lagom tid så de skulle hålla sig genom besöket.
Väl hos frisören gick det som en dans. 3-åringen var först ut och en eloge till duktiga J som direkt när vi kom in fick 3-åringen att känna sig trygg och som en stor tjej. Hon klippte, blåste och satte pärlor i håret, det blev väldigt bra.
Under tiden höll jag Lilleman sysselsatt och när det närmade sig min tur fick jag vaggat honom till söms i bilstolen (hade inte vagnen då det är för trångt i J:s hemma-salong). Sedan sov han ända tills jag var färdig. Ha! * klapp på axeln till mig själv! Väldresserade barn jag har, hihi!
3-åringen sysselsatte sig med bamse-tidning. clemetin, papper och kritor. Det var bara en liten stund det sista som hon kröp upp i knät på mig, var lite trött.
Så nu är flickorna i familjen så fina så!
Men jag vet i sjutton om jag vågar utmana ödet och göra det en gång till! Hahahaha!
Trotsigt värre!
Att ha en egen liten konditor...
Jag har närt en tjuv vid min barm!
Karamellfärg...
Trött mamma
Hes och skrovlig i min hals, jag sjunger...
En lektion i höger och vänster
För ett par månader sedan lärde sig 3-åringen vilket som är höger och vänster. Så i morse när jag klär på 3-åringen för att gå till förskolan utspelar sig följande;
3-åringen; Mamma, är det höger eller vänster? Sträcker fram vänster arm.
Jag; Öhh (måste alltid tänka efter lite först) Det är vänster.
3-åringen; Bravo mamma! Nu har jag lärt dig det!
Jag; Ja, tack så mycket! Det behövde jag.
Goa, underbara onge! Bävar för när hon kommer hem och får lära mig multplickations-tabellen (eller hur det stavas)....
Med fäbless för äventyrliga pojkar
I somras blev min 3-åriga dotter kär för första gången! Söta onge!
Då var det rollfiguren Pinky i serien "Kapten Sabeltand". Och jag håller med henne, en väldigt söt pojk! De till och med gifte sig.
Men så för ett par veckor sedan, när hon sov över hos farmor och farfar såg de "Tintin och enhörningens hemlighet", den nya data-animierade versionen. Då klev en ny söting in på förstaplats. Tintin.
Sedan dess har filmen rullat ett antal gånger här hemma. Den är faktiskt lite läskig tycker jag men hon ser på den med andra ögon än vi vuxna. Som till exempel när sjömännen blir kastade över bord och blir tagna av hajar, ja då tar de bara en simtur...
Första gången jag och hon såg på den började plötsligt hennes ögon lysa och hon vänder sig till mig med ett stort förväntansfullt leende och säger "Nu kommer det snart, mamma. Snart pangar dom!"
Och mycket riktigt, en scen med massa skottlossning bryter ut. Dessa verkar vara bäst på hela filmen. Vad ska det bli av denna skjutglada tös??
Så nu har i alla fall min dotter och Tintin gift sig. Huruvida hon är skild från Pinky eller utövar bigami låter jag vara osagt, det är lite luddigt när man frågar.
Det leks Tintin varje dag, ibland får även Pinky vara med och leka. Men man blir lite förvirrad. När vi leker är 3-åringen oftast Tintin, jag är hans fru eller Kapten Haddock och Lilleman, ja han får vara Milou...
Pinky i "Kapten Sabeltand"
bild: nrksuper.no
Tintin och Kapten Haddock i Tintin och enhörningens hemligehet"
bild. filmforum.se
Talk-back
Jag har gjort lunch - en väldigt avancerad sådan, det blev korv och makaroner... Efter lock och pock palrar sig så småningom 3-åringen till bordet. Klättrar upp på sin stol och tittar misstänksamt på det som serveras.
3-åringen; Men jag vill ju ha mos till korven...
Jag; Jaha, men nu jar jag inte gjort det inte det. Vi har goa makaroner i stället. (till saken hör att jag innan tillagandet för säkerhets skull förhört mig om den lilla damen skulle vilja ha makaroner och korv och då fått ett jakande svar)
3-åringen; Mäh, gör mos dårå...!
Jaha...
och jag går och vispar ihop lite pulvermos. 3-åringen äter nöjt!
3-åringen 1-0
Bara hyss hela dagen lång!
Idag har det tydligen varit den internationella hyss-dagen!
Hu! Skönt att den snart är över!
Från det att jag hämtade 3-åringen på förskolan har följande hänt;
Efter att vi tvättat händerna gick jag ut ur badrumet för att se till Lilleman, Storasyster är kvar där inne. Då hör jag ett PLUMS! Sen ett gapskratt!
När jag kommer in på toaletten ligger tandbortsmuggen och flyter så fint i toaletten...
Senare ber jag henne tvätta av sig efter att vi lekt med trolldeg.
Jag städar undan och börjar med maten. Det är väldigt tyst och hon är borta lääänge. Precis när jag tänker gå in och se till henne hör jag där innifrån;
"Jag är snart färdig, mamma. Kom inte hit"
Jag anar genast ugglor i mossen och bestämmer mig för att det definitivt är dags för en kik i badrummet.
Detta är vad jag hittar...
Handfatet är fyllt med vatten och tvål och en handduk ligger fint placerad över botten.
Dagen avslutas med den stökigaste middagen i mannaminne.
Mat kastas hej vilt på golvet och mjölken spills ut i all iver att hinna med så mycket förstörelse som möjligt innan man blir förvisad från bordet.
Nu är i alla fall terroristen i säng och sover.
Tittar man på henne nu kan inte en människa tro att det är hon som hållt på med denna frenesi hela eftermiddagen.
Så söta dom är dom små liven...när dom sover!!!
God Natt, nu orkar jag inte mer denna dag!
nu är det officiellt...
Fin-smakare
Pappa hade förärats att göra sås till gårdagens middag. Han är nämligen familjens sås-mästare.
3-åringen som alltid är väldigt misstänksam mot sås har i alla fall lärt sig att smaka (oftast - även solen har sina fläckar). Så hon smakar en liten droppe, naturligtvis efter att blivit påmind att man i alla fall måste just smaka..
3-åringen: Vad har du i såsen pappa?
Pappa: Berättar stolt; Lite salt, aromat och vitlök.
3-åringen: Jaha, är det därför den smakar illa?
Så det blir smör som vanligt på potatisen då??
fruktstund?
Idag skall den stora tjejen ut i skogen med förskolan. De gör detta en gång i veckan hela hösten och våren. Väldigt bra tycker jag.
Dessa dagar skall de ha med sig en frukt eller grönsak att äta i skogen. Så varje onsdags-morgon får tjejen välja på det vi har. Oftast blir det äpple, men inte idag. Då skull hon ha med sig...
Just precis, frysta ärtor. Ja,ja, så fick det bli. Hon är i vanliga fall grönsaks-vägrare men just frusna ärtor, och då direkt ur frysen, blir hon sugen på ibland. Då är det bäst att smida medan järnet är varmt.
Slängde för säkerhets skull med en banan i väskan.
När man väljer sina fighter..
..då kan det bli glass till mellanmål...
Detta är absolut ingen vana vi har men ibland orkar men helt enkelt inte stå emot, vilket kanske är inkonsekvent och dumt, men så är det när man har en trotsig tjej som är super-trött efter dagis och som absolut inte får lägga sig och sova för då kan hon inte somna förren sent, sent i kväll.
Finns det inget som biter på henne?
Vi var hos farmor och farfar som bjöd på fika. Pepparkakor fanns med i utbudet.
Farmor: Ska du inte ha en pepparkaka, man blir snäll av dom?
3-åringen: Nähä! med viss skepsis i rösten
Farmor: Jo, man brukar säga så, att man blir snäll av pepparkakor.
3-åringen med ännu mera skepsis: Nä! Det blir inte jag i-jalla-fall...
Nähä? Hur ska man då bära sig åt, om inte pepparkakor hjälper menar jag...
"Jag ser rik ut"
Det blir plötsligt väldigt tyst från 3-åringen. Som mamma anar man genast oråd...
så jag ropar: Vad gör du gumman?
3-åringen: Jag speglar mig!
En lättnadens suck undslipper mig
Jag: Är du fin?
3-åringen: Ja, jag ser rik ut!
Jag fnissar till och frågar så klart: Hur ser man ut då?
3-åringen: Såhär
och så visar hon.. Man står tydligen och speglar sig, ser lite överlägsen ut och har en gapande mun.
Aha, tänker jag. Är det så det är att vara rik, då vet i sjuttsingen om jag vill bli det....
En kärleksförklaring till min dotter
Tänk att du, mitt älskade lilla hjärta, redan är 3 år!
Du, mitt lilla under, som bara för en minut sedan lades i min famn för allra första gången. Nu är du en liten tjej som är så duktig, kärleksfull, omtänksam och underbar på alla vis. Tiden har gått så fort!
Jag kommer för alltid, så länge jag lever, ge dig all min kärlek och mitt stöd. Jag skall glädjas med dig när du är glad, gråta med dig när du är ledsen. Jag skall skydda dig från allt ont. Jag skall alltid finnas här för dig. Jag älskar dig av hela min själ och hela mitt hjärta, ja, av hela mitt väsen.
Det finns inget bättre än när du kommer upp i min famn och myser och gosar. Du fyller mig med en enorm livsglädje, ömhet ooch kärlek.
Jag finns här för dig, vad det än är. Glöm aldrig det.
/ Mamma
