Med fäbless för äventyrliga pojkar
I somras blev min 3-åriga dotter kär för första gången! Söta onge!
Då var det rollfiguren Pinky i serien "Kapten Sabeltand". Och jag håller med henne, en väldigt söt pojk! De till och med gifte sig.
Men så för ett par veckor sedan, när hon sov över hos farmor och farfar såg de "Tintin och enhörningens hemlighet", den nya data-animierade versionen. Då klev en ny söting in på förstaplats. Tintin.
Sedan dess har filmen rullat ett antal gånger här hemma. Den är faktiskt lite läskig tycker jag men hon ser på den med andra ögon än vi vuxna. Som till exempel när sjömännen blir kastade över bord och blir tagna av hajar, ja då tar de bara en simtur...
Första gången jag och hon såg på den började plötsligt hennes ögon lysa och hon vänder sig till mig med ett stort förväntansfullt leende och säger "Nu kommer det snart, mamma. Snart pangar dom!"
Och mycket riktigt, en scen med massa skottlossning bryter ut. Dessa verkar vara bäst på hela filmen. Vad ska det bli av denna skjutglada tös??
Så nu har i alla fall min dotter och Tintin gift sig. Huruvida hon är skild från Pinky eller utövar bigami låter jag vara osagt, det är lite luddigt när man frågar.
Det leks Tintin varje dag, ibland får även Pinky vara med och leka. Men man blir lite förvirrad. När vi leker är 3-åringen oftast Tintin, jag är hans fru eller Kapten Haddock och Lilleman, ja han får vara Milou...
Pinky i "Kapten Sabeltand"
bild: nrksuper.no
Tintin och Kapten Haddock i Tintin och enhörningens hemligehet"
bild. filmforum.se
