åskmoln och rosa ludd

Här delar jag med mig av våran familjs vardag. Familjen består av Storasyster (född 2009) som delar ut order med samma nyck-fullhet som en galen diktator, Lilleman (född 2012) som är väldigt god och glad för det mesta men börjar visa sitt humör som inte är helt olikt systerns (<--- hjälp), Sambon - tillika barnens pappa och så mig - mamman.

återföreningen

Publicerad 2013-04-22 12:20:20 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,

I går, söndag, var det slut på sötebrödsdagaran för min del.. Nu var det äntligen dags för den där härliga återföreningen med familjen då alla springer emot mig för att lyckliga hälsa mig välkommen hem... not!
 
Vi hade bestämt att mötas upp på den lokala idrottsplatsen för att gå tipspromenad tillsammans med mormor och morfar som haft Lilleman under natten. 
När familjen anlände var det första jag hörde av Storasyster "nej mamma!!!! *gnäll, gnäll, gnäll - kläng på pappa*. Lilleman gav till ett tveksamt glädje-gnäll men ville i alla fall till min famn direkt. Efter en liten stund av sedvanligt ´nu-ska-ja- visa-dig-hur-sur-jag-blir-när-du-åker-bort - surning´ av Storasyster ville hon också kramas och pussas och gosa. Härligt att vara tillsammans igen.
Efter allt hälsningsgos var det dags att gå iväg på tipspromenaden. Det blev kaos direkt. Ingen annan än jag fick köra Storaysters sulky. Lilleman bara grät och ville bäras av mig. Det blev en osedvanligt njutbar promenad, hahaha! Ända fram till det var korv-stop i en solig skogsglänta. Lite pick-nick med korv och bröd, festis och kexchoklad och en liten upptäktsfärd i skogen gjorde susen. Efter det var det slut på gny och gnäll och Lilleman somnade efter en liten stund på den fortsatta promenaden.
 
Efter vi kommit i mål åkte vi hem till mormor och morfar för att mysa och äta middag. 
Jag och Storasyster passade på att plocka vitsippor och gå på nya upptäktsfärder i mormor och mofars skog.
Det blev en skön söndag även om det sundtals gavs igen för min bortavaro i form av extra mycet bus och testning av gränser.

och hur gick det då?

Publicerad 2013-04-16 21:48:00 i Lilleman,

Med den där konsekvensen igår för den lille gangstern?
Jo, han fick minsann hjälpa mamma att städa. Hur kul som helst, tyckte han! Sen sov han i två timmar efter lunch. Sen fick jag väcka honom när Storasyster skulle hämtas på förskolan (Lilleman fick sova inne eftersom det var riktigt busväder ute).
Idag var det sim som stod på schemat. Jag var inte alls sugen och ville helst ställa in men Lilleman älskar det. Det är det bästa på hela veckan! Så det var bara att masa sig dit. Och det är ju kul när vi väl är där, bara att se hur glad och duktig han är i vattet är värt det flera gånger om!

Trött? Jag? Näe, inte så värst....

Publicerad 2013-04-12 16:40:00 i Lilleman, Personligt, Storasyster,

Efter att ha sprungit ett antal gånger till Lilleman i natt då han fött fram sin åttonde tand (varför ska de alltid fram på natten!?) är jag hyfsat trött idag. Kulmen kom efter lunch när jag satt och läste saga för 3-åringen medan Lilleman sov. Gång på gång började ögonen rulla och jag tappade bort mig i texten hela tiden. Plötsligt hörde jag mig själv börja mumla och läpparna lydde inte. Jag kämpade på ändå tills jag läste; mummel, mummel... Antiinflammationshämmande.... (Vi fick övergå till en lite mer aktiv syssla för att jag inte skulle somna på riktigt - som att låtsas att mamma är en häst...                        
Boken handlar inte sådär jättemycket om antiinflammationshämmande medel...

sim och strandpromenad

Publicerad 2013-04-09 15:59:00 i Lilleman, Personligt,

Idag var det sim för mig och Lilleman medan Storasyster var på dagis. Efter sim och lunch hade jag ett par timmar över innan det var dags att hämta 3-åringen så jag och en annan mamma åkte till "grannbyn" Hunnebostrand och tog en strandpromenad. Blåsigt men underbart vackert. Nu längtar vi efter vår och sommar!

säg den lycka som varar

Publicerad 2013-03-28 07:59:23 i Lilleman, Personligt,

Japp, vi kör i gamla invanda hjulspår igen. Det vill säga mycket lite sömn för en av föräldrarna. I natt var det sambons tur (även om jag fick rycka in vid ett par tillfällen och supporta) ha hand om en liten kille som inte alls kan sova. För det första fick han 1-års sprutan i tisdags och i natt blev han rtät i näsan och nu är han super-förkyld på det. Storasyster har tydligen varit vänlig nog att dela med sig av sina basilusker.
Det är verkligen synd om Lilleman, i natt fick han sån baksnuva att han hostade så han kräktes... 

och så lite fler bitmärken i ändan...

Publicerad 2013-03-25 11:52:21 i Lilleman, Personligt,

Ja, som jag skrev i går så fick vi en hel natts sömn, hurra! Men som vanligt när man gläds och vill dela med sig av sin lycka får man bita sig i tungan. I natt var vi uppe 7 gånger med Lilleman. Han gråter, in och somna om - tar en kvart, tillbaka till goa sängen, vila huvudet på kudden lite och sen börjar vi om... roligare kan man ju ha det på natten. Dessutom var det uppstigning 04:50 som gällde. Det gick inte att somna om honom.
Jag hoppas det berodde på alla intryck från gårdagen då vi hade 1-års kalas för honom och att det återigen blir bättre i natt. Vi får se. Men jag vet inte om jag vågar dela med mig av goda nyheter i fortsättningen...haha!

äntligen!!!

Publicerad 2013-03-24 07:08:00 i Lilleman, Storasyster,

Lilleman har nu sovit sin första hela natt! Från 19.30 till 06.30!
Nu kommer det högst troligt ett rejält bakslag bara för att jag skriver det men jag kan inte låta bli!
Tanden vi väntat på kom fram igår och bröstet är lite lättare så det är det som gjort susen för sömnen.
Även Storasyster har sovit hela natten mellan 19.00 till 07.05.Ljuva sömn, välkommen tillbaka!

när ska det däringa fredagsmyset alla verkar åtnjuta komma?

Publicerad 2013-03-23 00:06:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,

Ah, den lugna helglunken har börjat infinna sig. Annant var det i eftermiddags.
Det började med en tjej som inte ville med hem från förskolan. Det tog oss en halvtimme att krångla oss ut där ifrån. Det rymdes och gömdes, skulle drickas och kissas. Vägra ytterkläder och protesteras i största allmänhet. Det slutade i alla fall med att jag fick bära ut en grinande onge till bilen för att inte störa barnen som var kvar och skulle äta mellanmål. Vi skulle åka direkt till affären och så klart somnar 3-åringen i bilen vilket är lika med pigg tjej till sent på kvällen...
När vi kom fram började vi med var sin korv med bröd för att få nya krafter inför stundande handling. Fröken ville även ha efterrätt i form av mjukglass. Jag lovade att hon skulle få en efter vi handlat klart om allt gick bra utan krångel.
Jag var något dåligt förberedd inför handligen men tänkte att det kommer jag på i affären när jag ser det...jo visst... Halvvägs var min hjärna mos efter all ansträngning av att hålla koll på handlingslistan och komma på det jag glömt skriva samtidigt som jag skulle svara på en 3-årings strida strömmar av frågor och pladder och få en 1-åring att sitta still i kundvagnen. Lägg till små pilliga nävar som bland annat lyckades riva ner ett antal påsar med pasta i golvet... Där har ni mitt hjärnmos!
Sakta men säkert åt vi oss igeom affären (3-åringen skulle i vanlig ordning äta bröd och idag även slicka i sig youghurt redan i affären - tur det är självscanning..) och vi klarade oss ut igenom kassorna helskinnade (men barskrapade) så det var bara att knalla bort till andra sidan av köpcentret och införskaffa glass.
Klockan började ticka iväg väl mycket och jag börjar känna mig lite stressad att hinna hem och fixa mat innan framför allt Lilleman dör av svält. Ja nu svälter han inte precis, han har en hel del hull att ta av men det låter som om han skulle trilla av pinn i fall mat inte serveras bums senast tre timmar efter senaste mål. Självklart, bara för att vi har lite bråttom, träffar vi inte mindre än tre pratglada bekanta på vägen till och från glassköpet. När det är dags att lämna köpcentret skall ytterkläderna på igen...behöver jag säga mer?
Ut till bilen kom vi i alla fall och hem med. Nu gäller det att vara snabb. Sambon anländer hem samtidigt som oss, bra tänker jag - två jobbar fortare än en...? Pyttsan! Jag stressar runt som en yr höna i full färd med att ställa in varor, laga mat, resonera med en 3-åring som gång på gång hittar på anledningar till att hon blir orättvist behandlad - "jag får ju aldrig som jag vill...", langa in i diskmaskinen och starta den, duka bord, fixa sanbb play-doh-deg till 3-åringen som vill "dega" innan maten, ideligen ropa på sambon om lite hjälp med Lilleman som står och gnäller med ett stadigt tag i byxbenen. Multitasking på hög nivå. Allt medan sambon sitter i soffan med dator, tv och telefon. Men jag ska inte vara orättvis för visst hjälpte han till. Han bytte blöja och bar lite på Lilleman. Rörde i köttfärsen och lite sånt.
Mitt i allt deklarerar sambon att han precis bjudit in grannen på fotbollskväll senare. Aaaargh, här som ser ut som ett bombnedslag och grannarna som alltid ser ut att ha välstädat och i ordning trots barn i samma åldrar som vi. Och sambon undrar varför jag är så uppstressad och skäller irriterat på mig att lugna ner mig för att jag stressar upp honom med..? Jasså, men kom igen och sluta söla då....! Han har den goda smaken att börja röja upp i leksaksstöket i alla fall. Vi hann med nöd och näppe samt lite förrätt i form av macka äta innan läggdags. Mysigt med fredagsmys *ironi*! 3-åringen var som väntat uppe och full av energi tills jag runt halv tio, då fick jag övertalat henne att följa med till sängen och mysa med saga. Hon ville hellre se på fotboll (läs leka i tv-rummet) med grabbarna. Men jag riktigt kände killarnas bedjande blickar på mig. Nu sover alla och snart hoppas jag få lite sömn jag med. God natt och trevlig helg!

risig kille

Publicerad 2013-03-19 22:20:00 i Lilleman,

Ja Lilleman är riktigt risig. Feber och supertät i bröstet. På med bricanylen igen. Dessutom upptäckte jag en tand som spricker igenom när som helst. Den har vi väntat på, jag vet inte hur länge. Har nästan trott att vi inbillat oss symtomen...
Natten som var spenderade jag sittande med Lilleman i famnen. Får se hur det blir i natt...

jag fick bitmärken i baken...

Publicerad 2013-03-18 12:14:35 i Lilleman, Personligt,

Bara för att man tror att det börjar ordna till sig kommer det tillbaka och biter en i ändan! Är det inte ändrade sovvanor så är det sjukdom.
I natt var jag inne hos Lilleman 11 gånger för att somna om honom!!
Den dåliga sömnen berodde på att han helt plötsligt blev tät i bröstet igen i går kväll så jag hoppas denna förkylning är snabbt överstökad så vi kan få sova lite mer igen för fy så trött jag är idag!

att få en ny sovrumskamrat

Publicerad 2013-03-17 11:18:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,

Jag har fått en ny sängpartner. Eller ny och ny, jag har fått tillbaka min gamla.
För när Lilleman bara var ett par dagar flydde sambon sovrummet. Han är så lättstörd när han sover att han inte klarar av att sova med en liten kille som ska ammas för jämnan. Dessutom låg Lilleman och jämrade sig i sömnen när han var liten.
Eftersom ena halvan av sängen stod tom så intog Lilleman den delen om natten. Det var väldigt lättvindigt. Efter första nattmatningen (var noga med att han skulle somna i egen säng på kvällen för att bli van vid det) fick han ligga kvar hos mig. På så sätt slapp vi gå upp ur våra sängar han och jag. Detta gjorde att varken Lilleman eller jag knappt vaknade när det var dags för mat.
Sen blev det annat när Lilleman inte längre ammade, han vaknade fortfarande några gånger per natt, fick då vatten och vyssades till sömns igen. Det blev värre och värre på nätterna. Till slut hade vi 2 till 3 timmars vakentid mitt i natten då Lilleman ibland var helt vaken men för det mesta var han någonstans i gränslandet. Ville sova men kunde inte, var ledsen och visste varken in eller ut. Vi bar, vaggade säng, gav youghurt, vankade runt, sjöng, satt och tittade i fönstret - ja allt (Lilleman vägrar napp sedan han fick fyra tänder i överkäken på en gång och har inte velat ha varken välling eller ersättning i stället för bröstet). Tills för en dryg vecka sedan.
Då fick sambon nog. Nu var det slut på samvovandet och sabon flyttade ut Lillemans säng från vårt sovrum till ett annat rum. Lillemans egna rum finns än så länge inte då vi är i startgroparna att renovera och bygga ut. Att barnen ska dela rum funkar dessvärre inte, åt mintone inte i nuläget, då Storasyster ibland vaknar och ropar på oss och eftersom Lilleman är lättstörd skulle hon väcka honom och cirkusen skulle vara i full gång...
Lilleman har ju fortfarande vaknat på nätterna men i och med flytten har det räckt att vi gått in till honom lugnat med rösten och eventuellt vaggat sängen. Långsamt, långsamt har vaknadet på natten minskat. Men en trend på att vakna och vägra somna om klockan fem på morgonen verkade bli standard. De senaste nätterna har han vaknat en gång mitt i natten någon gång mellan tolv och tre för att somna om relativt lätt. För att sedan vakna vid fem och vara möjlig att somna om.
Nu verkar det dock funka att sova i alla fall till sex, halv sju. Mycket bättre och helt acceptabelt då han somnar för kvällen vid 19.30. Dessutom har han börjat tycka att välling kan vara ok till kvällsmat och om han vankar tidigt. Det är så klart mycket lättare att somna om om man inte är hungrig.
Fram till för några kvällar sedan har alltså pappa i familjen sovit antingen på soffan eller i 3-åringens utdragsbara säng. Men nu har han hittat tillbaka till sin plats bredvid mig om natten. Det är skönt om än väldigt ovant. Här om natten började han röra på sig i sömnen och jag blev jätterädd och trodde att det var Lilleman som sov bredvid mig och var på väg ut över sängkanten... Vilken lättnad när jag insåg att det bara var sambon!
Förutom att Lillemans sömn har förbättrats avsevärt har även Storasyster sovit själv flera nätter i rad nu utan att vakna och ropa på oss och vilja att någon ska sova där.
Det börjar arta sig det här...förhoppnngsvis...

lazy sunday

Publicerad 2013-03-17 10:07:00 i Familj, Lilleman, Personligt,

Fasen vad lätt det är att vara ensam med bara en 1-åring! Bara ett barn som dessutom är lätt att ha att göra med och ingen sambo att irritera sig över för att han inte gör någonting.
Lilleman och jag har fått ner resterande julgardiner och strykit samt fått upp vårgardinerna.
 
Nu ska vi spa-bonda. Lilleman ska få ett välbehövligt oljebad och jag ska raka benen och måla naglarna.

helvetes-fredag och kompensations-lördag

Publicerad 2013-03-16 20:01:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,

I går när jag gick och lade mig hade jag så dåligt samvete för min 3-åring.
Gårdagen var inte rolig alls. Hon ville leka och jag kände mig stressad över en massa måsten. Det hjälpte ju inte att jag fortfarande var trött och håglös. Allt detta resulterade så klart i en hel del konflikter och bråk. Jag avskyr det! 
Jag försöker verkligen vara med mina barn så mycket det bara går; leka, pyssla, läsa sagor men ibland måste det faktiskt få vara tråkigt också. Livet består ju inte bara av roliga saker, det ska städas och laga mat (<--- denna förbannade mat, det är mat hela tiden. Jag är så trött på att ha koll på mattider och hitta på något att servera). 
Så fredagen var en helvtes-dag större delen.
Lilleman sov över hos mormor och morfar och sambon åkte iväg med jobbet i morse. Det gav mig och 3-åringen lite kvalitetstid tillsammans på förmiddagen. Det var välbehövligt för både henne och mig. Vi åt frukost i soffan och vi satt och mös i flera timmar framför tvn innan vi tog på oss kläder och fortsatte vårat påsk-pyssel. Sen lekte vi non-stop (endast matpaus i form av makaroner och köttbullar, snabbt och lätt)  innan det var dags att köra henne till famor och farfar. Hon älskar att sova över hos dem. Efter det var det dags för mig att hämta Lilleman. Vi har också hunnit kompensera gårdagen med lite mystid även om han fick hjälpa mig att röja lite här hemma.
Nu sover Lilleman och jag skall slappa framör tvn med massa lördags-gott! Så skönt att få vara själv en stund och vräka mig så mycket jag vill! Hehe!
 
 

så blev våran trötta torsdag

Publicerad 2013-03-15 22:11:00 i Familj, Lilleman, Storasyster,

Eftersom jag var trött och kände mig sliten igår kände jag att jag verkligen inte var någon bra lekkamrat - 3-åringen leder lekarna väldigt bra själv så jag och Lilleman kan oftast bara hänga på, men inte ens det klarade jag av igår. Därför trotsade vi det fina vädret (<--- 3-åringen vägrade att gå ut i vanlig ordning och jag orkade inte strida med henne) och åkte till museét. Vips fick mamma sitta ner i lugn och ro körandes bil med två sovande barn i baksätet. Jag passade på att ladda med energi i form av en dubbelbit choklad...
Muséet var verkligen en hit. Båda barnen tyckte det var spännande med alla saker, främst fågelrummet, och de skötte sig för ovanlighetens skull exemplariskt.
Vi är lite kulturella och ser på utställningarna.
Något i magen måste man ju ha.
Vi hade ätit lunch innan vi åkte så jag var mer inställd på mellanmål i form av smörgås och kaka. Det var inte 3-åringen. Hon ville äta mat, som på restaurang. Och säger hon mat då protesterar jag verkligen inte! Eftersom Lilleman ska ha det storasyster har var det bara till att beställa två barnportioner med köttbullar och potatis.
När maten kom in var tydligen inte såsen god, enligt 3-åringen... Nähä, det var ju så klart. Att jag inte tänkte på det... Nå ja, mamma fixar. Jag sätter mig här och suger bort såsen från köttbullarna och några potatisbitar då... Fint restaurang-bords-skick vi har va?! Men som småbarnsmamma tänker man inte alltid på bordsskick.
Tur att det inte var så många som åt på muséets restaurang.
Båda barnen åt med god aptit även om Lilleman i vanlig ordning åt mer än storasyster och även sölade en del (<--- allt söl städades jag i alla fall bort innan vi gick så vi kompenserade nog för köttbullefadäsen...)
Muséet hade även ett lekrum som var mycket uppskattat.

Lilleman 1 år!

Publicerad 2013-03-13 22:11:00 i Lilleman,

Min lille son, 1 år. Hur kan det vara möjligt?
Det känns ju som igår jag gick med min enorma kula på magen och längtade efter det lilla knytet där inne. Längtade efter att få se vem du var och längtade efter att få hålla dig i min famn.Vart tog tiden vägen?
Nu är du en liten kille som står och går, om än lite stapplande och stelbent, och du pratar. Det är inte mycket vi förstår men du kämpar och vill lära dig mer.
Jag har fått lite smått panik, jag vill stanna tiden, vill inte att det ska gå så himla fort! Klart jag älskar att se både dig och din syster växa och utvecklas men jag hänger helt enkelt inte med!
Jag älskar dig min underbara! Jag tar mig till månen och tillbaka för dig min son!
Grattis på din första födelsedag!

min helg som ensam förälder

Publicerad 2013-03-10 22:02:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,

Då var gräsänke-helgen till ända och det har gått som förväntat - bra. Ingen större skillnad att vara själv märkte jag. Förutom på natten, tycker alltid det är olustigt när inte sambon är hemma på natten. Är ganska mörkrädd av mig och har livlig fantasi så jag har en tendens att skrämma upp mig själv.... Suck!
Nästa helg är jag gräsänka igen men dock inte lika länge.
Till veckan skall jag planera och boka min retreat. Blir lite massage, sim, hotell och shopping tror jag.
Så. Helgen i korthet. Eller ja, korthet och korthet det blev visst långt men helgen kort och gott för den som orkar läsa.
Fredagen startades med att Lilleman tyckte det var dags för uppstigning kvart över fem. Sambon åkte kvart i sju och storasyster vaknade sju. Morgonstund har guld i mun..
Förmiddagen gick i lungt tempo, endast några smärre missöden uppstod; en gigantisk kruka med tillhörande gigantisk blomma vältes under kojbygge vilket ledde till att en massa vatten som tydligen hade samlats i den gigantiska krukan rann ut på golvet. Och det var ju bra för inte ska det vara vatten i krukan - inget ont som inte har något gott med sig.
När jag sedan skulle hälla av spagettin till två, av lätet att döma, svältande barn lyckades jag välta durkslaget ner i våran slask med tillhörande frukostrester...Men lunch blev det till slut i alla fall.
Sen bar det iväg för present-shopping och senare på dagen hade vi pizzamys.
Kvällen gick bra fast det blev senare i säng för barnen än vanligt men det berodde på att de sovit i bilen på eftermiddagen båda två. Lilleman nattade jag medans storasyster såg på film. Vi hade lite filmmys tillsammans sen, 3-åringen och jag, innan det var läggdags för henne med.
Natten avlöpte också bra. Jag sov i utdragssängen hos 3-åringen och Lilleman vaknade bara en gång och det gick hyfsat snabbt att få honom att somna om.
Klockan fem vaknade 3-åringen och frågade hur långt det var kvar till morgonen. En kvart senare vaknade Lilleman och kunde inte somna om trots youghurt. När jag hållit på en stund kom 3-åringen springande och ville inte vara ensam så jag gav upp och vi startade dagen.
Lördagen tog en lugn start den med. Förmiddagen ägnades åt paketinslagning, kortmålning, sagoläsning och packning för tre. Det tog mig två timmar att få packat för en övernattning hos mormor och morfar. Phu! Det går inte fort med ongar som vill åka nu!, hjälper till att packa (läs riva ut) och är trötta. Men till slut fick vi satt oss i bilen och åkt till mormor och morfar för kalas och övernattning.
Väl där turades vi vuxna om att fixa inför kalaset och leka med barnen.
Även denna kväll nattade jag båda barnen själv då kalaset varade över kvällen. Men det gick bra det med även om det var meckigare då båda barnen fullkomligt krashade samtidigt.
På natten fick jag hjälp av mormor även om vi var uppe båda två en stund med Lilleman. Har så otroligt svårt att ligga och lyssna när han gråter och inget göra.
Senare på natten ropade 3-åringen på mamma så jag hämtade in henne till mig.
Även söndagen bjöd på en tidig morgon. Kvart över sex var det tydligen dags att stå upp enligt min sängkamrat. Men när mormor och Lilleman vaknade smet jag vill sängen en stund till. Fick även chansen att lägga mig en timme efter lunch. Skönt.
Eftermiddagen bjöd på nya kalasgäster och framåt sex kom sambon.
Ja, som sagt en bra och ganska vanlig helg.

köksnyhet

Publicerad 2013-03-01 13:30:00 i Familj, Lilleman, Personligt,

Jag har numera ett nytt köksredskap i mitt hem.
Den är svart med gröna och silvriga detaljer. Tål väta, kan även användas utomhus och har en del fiffiga funktioner.
Ja, jag pratar förstås om våran bärryggsäck som jag plockat fram. Vad trodde ni?
Utan denna är det stört omöjligt att få någon matlagning gjord.

med fingrarna i kakburken

Publicerad 2013-02-28 22:32:00 i Lilleman,

3-åringen fick en chokladboll till efterrätt i dag. Hon tog ett bett och glömde sedan av den. Jag hittade den i sin skål på soffbordet och ställde tillfälligtvis upp den på ett lite högre avlastnings bord för att inte Lilleman skulle få tag på den. Sen glömde jag också bort den.
När jag en stund senare kom tillbaka in i rummet hittade jag en liten kille som satt på golvet och fullkomligt tryckte in bakverket i munnen. Han sken som en sol och det var choklad över allt.
Jag trodde verkligen inte att han nådde dit och framförallt såg han mig inte ställa den där. Lilleman har verkligen luktsinne för sötsaker.
Jag ställde det som var kvar av chokladbollen tillbaka på det höga bordet fast längst in, tog pojken och bar iväg honom för avtvättning. Efter uträttat ärende ställde jag ner honom på golvet och glömde bort chokladbollen. Igen.
Jag fortsatte med maten och Lilleman kröp iväg. Sen hör jag 3-åringen gapskratta inne i tv-rummet. Jag kommer ihåg chokladbollen och går in. Jajjamen. Där sitter han igen och mögar in det som var kvar. 3-åringen lovar dyrt och heligt att hon inte hjälp honom på traven... Jag undrar jag.
Jag fick i alla fall det bildbeviset jag glömde ta första gången. Inte lika kladdigt andra gången bara...

kocka mig hit och kocka mig dit

Publicerad 2013-02-27 22:49:00 i Familj, Lilleman, Storasyster,

Det finns så många kockprogram på tv tycker jag. Det lagas mat till höger och vänster av både proffs och amatörer i lugna miljöer och ordnade kök. Det är väl ingen konst att laga mat på det viset säger jag! Nä, fram med ett program för oss vanliga dödliga så kanske man kan få ett och annat tips och framför allt skratta åt eländet. Ett program där de skall försöka laga en näringsrik måltid som skall klara eldprovet att godkännas av en überkräsen 3-åring. Helst skall även en bebis kunna äta någorlunda samma för att slippa dubbel-lagning.
Allt detta skall utföras i ett redan nedstökat kök (vem hinner hålla ording på ett kök där det skall fixas 6 mål/mellanmål per dag samtidigt som man har två barn att ta hand om var av ett mer än gärna använder köket till att "baka" efter egna recept) mitt under helvetestimmen (hälsa gärna på hos meekatt och läs mer), det vill säga på eftermiddagen och barnen (minst två i olika åldrar) ska vara trötta och hungriga vilket förstås genererar gnäll, gråt och klängighet.
Pluspoäng utdelas om matlagandet utförs med en unge på höften i syfte att hålla denna lugn.
Kocken skall ideligen bli avbruten av barnen för att hjälpa till med toabesök och blöjbyte. Serva dem med något att tugga på för att stilla värsta hungern och hålla dem vakna i soffan. Gärna sätta på nya klipp på Youtube med jämna mellanrum.
Självklart finns det en utsatt tid då maten måste vara klar - alltså den tid då barnen är hungriga vilket redan är förbi, så snabba på så det blir färdigt någon gång!!!
Alltsammans skall naturligtvis bedömas av kvalificerade domare; de hungriga och griniga ungarna är förstås smakpanel. Det ingår också i hela matlagningsprocessen att mata/få barnen att äta.
En pedagog skall även finnas med bland domarna. Hen bedömer bland annat din förmåga att vara pedagogisk med barnen när de bråkar mitt under det mest kritiska ögonblicket i matlagningen.
Och så klart en dietist som bedömer hur näringsrik din mat är.
Om jag skulle vinna?
Kanske eventuellt några poäng från smakpanelen, på en bra dag vill säga, allt är upp till den lilla diktatorns goda vilja.
För att citera 3-åringen;
Förskolepersonalen frågar 3-åringen vem som lagar bäst mat hemma.
- Pappa är bäst på köttfärssås och spaghetti. Mamma är bäst på korv och makaroner.

Om

Min profilbild

2-barns-mamman

Jag är en 32-årig två-barns-mamma som bor med min lilla familj på västkusten. Detta är med all säkerhet inte den snyggaste eller mest väl-designade blogg Du kommer att läsa (har inte så mycket tid över till det utan det blir mycket mobilbloggande i sängen innan ögonen faller ihop för natten - hoppas Du har överseende med det) men det som skrivs här är helt sanningsenligt det som händer i vår familj och hur jag känner det. Eftersom jag tycker att det är skönt att höra att andra också kan ha det jobbigt ibland, att man inte är ensam - för det är man inte - alla har sina "ups and downs", skriver jag här utan försköning. Om både rosa ludd och åskmoln. Jag försöker skriva med humor och jag skriver absolut med kärlek för jag älskar var och en i min familj väldigt högt. Välkommen! Jag hoppas Du stannar!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela