åskmoln och rosa ludd

Här delar jag med mig av våran familjs vardag. Familjen består av Storasyster (född 2009) som delar ut order med samma nyck-fullhet som en galen diktator, Lilleman (född 2012) som är väldigt god och glad för det mesta men börjar visa sitt humör som inte är helt olikt systerns (<--- hjälp), Sambon - tillika barnens pappa och så mig - mamman.

små, små stunder av lycka och "bestraffnings"metoder

Publicerad 2013-05-23 23:26:00 i Familj, Lilleman, Personligt, Storasyster,

Som när barnen gosar, kramar varandra och gör allt för att den andre skall skratta.
Eller som när... ...barnen stänger in sig på Storasysters rum och leker TILLSAMMANS en lång stund utan missöden i form av en stekpade i huvudet eller ett bett på armen. Leka matlagning/kokka är det bästa Lilleman vet och Storasyster har lärt honom allt han kan av kokkonstens ädla värld.
Eller som när Storasyster kommer med en egenhändigt plockad bukett (trädgårdsblommorna har återigen fått stå till tjänst. Men vad gör väl det i en moders hjärta.) och ger till mamma i för tidig morsdags-present.
Dom små stunderna av lycka får man ta till vara på när dagen i övrigt kantas av tjuvnyp, slag, knuffade, bitande och skrikande.
Storasyster knuffas för att det är roligt. Lilleman slåss för det tror han är rolig. Lilleman bits för att han blir exalterad. Storasyster brottar ner Lilleman och sätter sig på honom. Man blir ju galen för mindre.
Idag fick Storasyster sitta i sitt rum en liten stund tills hon kände sig snäll igen. Ett tag hade vi en kudde på tråkigaste stället i huset där den som gjort något riktigt dumt fick sitta. Det fungerade sådär så vi övergav det. Nu kör vi först tillsägelse, sen varning (dessa två hade vi förstås förut med), till sist rummet en stund. Är inte helt nöjd med det heller då jag vill att det egna rummet skall vara en plats där man har roligt, kan få vara för sig själv av egen vilja och en plats för vila. Så klart blir vi sams efter tiden på rummet och pratar om vad som hänt och varför det blev som det blev. 
Och hur ska man göra med Lilleman. Han har ju börjat ta efter Storasyster att slåss för han tror att det är skoj och att det är så man gör. Nu får han en tillsägelse, fungerar inte det tar jag honom där ifrån och ger honom något annat att göra än att puckla på Storasyster, han är ju fortfarande lite liten för att bli satt att tänka över det han gjort.
Hur gör ni? För jag utgår från att ni också har barn som är gör saker de absolut inte får.

Kommentarer

Gör mig glá, skriv en rá
Endast för mig

Om

Min profilbild

2-barns-mamman

Jag är en 32-årig två-barns-mamma som bor med min lilla familj på västkusten. Detta är med all säkerhet inte den snyggaste eller mest väl-designade blogg Du kommer att läsa (har inte så mycket tid över till det utan det blir mycket mobilbloggande i sängen innan ögonen faller ihop för natten - hoppas Du har överseende med det) men det som skrivs här är helt sanningsenligt det som händer i vår familj och hur jag känner det. Eftersom jag tycker att det är skönt att höra att andra också kan ha det jobbigt ibland, att man inte är ensam - för det är man inte - alla har sina "ups and downs", skriver jag här utan försköning. Om både rosa ludd och åskmoln. Jag försöker skriva med humor och jag skriver absolut med kärlek för jag älskar var och en i min familj väldigt högt. Välkommen! Jag hoppas Du stannar!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela