åskmoln och rosa ludd

Här delar jag med mig av våran familjs vardag. Familjen består av Storasyster (född 2009) som delar ut order med samma nyck-fullhet som en galen diktator, Lilleman (född 2012) som är väldigt god och glad för det mesta men börjar visa sitt humör som inte är helt olikt systerns (<--- hjälp), Sambon - tillika barnens pappa och så mig - mamman.

skrik och panik i duschen

Publicerad 2013-04-08 23:43:02 i

När ni läser detta kommer ni säkert undra om jag är självmordsbenägen. Jag skulle väl mer kalla det ett olycksfall i arbetet eller en grov missbedömning av trötthetsgraden om ni så vill.
Ja, idag var det alltså illa tvunget att bada och tvätta håret på båda barnen (hjälp mig gud!) - det är inte uppskattat alls av 3-åringen. Hon HATAR att tvätta håret. Det är ren och skär panik över att få vatten i ansiktet.
Sambon jobbade lång dag idag och var inte hemma förren 20:00. Solokvist på föräldrasidan alltså.
Av olika matrelaterade anledningar (söl och vägran i vanlig ordning) blev hela badproceduren något förskjuten. Innan jag fått fram det ihopvikbara badkaret och fyllt det med vatten och barn, hann klockan bli strax efter sex. Trots att ingen av dom sovit på eftermiddagen och läggdags närmade sig var båda pigga och på gott humör. I alla fall ända tills det var dags att avrunda med tvätt. Då blir 3-åringen plötsligt otroligt kissenödig. Okej säger jag och ber henne följa hoppa ur och gå till toan. Där brister det. Nu, såhär i efterhand har det selektiva minnet kickat igång. Ni vet som det gör efter en förlossning. Antagligen naturens sätt att hjälpa mig fortsätta älska mina barn, haha. Nä, skämt och sido, chock och traumatiska upplevelser kan också göra att man tappar minnet... Jag minns alltså inte riktigt allt men skall föröka återge det så gott jag kan.
3-åringen blir helt hysterisk över att hon inte kan sitta på toaletten om hon är blöt. Det köper jag och börjar torka henne. Men se, det hjälper inte. Hon kan ändå inte kissa på denna toan för där finns inte "ringen" - hennes lösa ring som minskar toahålet. Nu är Lilleman också ledsen och vill inte alls sitta kvar i badet, vilket inte gör mig mindre stressad. Jag börjar gå för att hämta "ringen" men det får man tydligen inte göra. Jag säger att då får hon komma med. Nu är hon riktigt uppe i hysteri. Hon säger att hon inte klarar att kissa. Lilleman blir mer och mer ledsen och jag känner att jag inte kan lämna honom ensam i badet för jag inser att detta kommer ta tid. Så jag hämtar pottan, som hon inte suttit på på evigheter. Då blir hon vansinnig för den är hon minsann för stor för att sitta på.
Jag får göra en snabb avtvätt och torkning av Lilleman för att lugna ena halvan av skrikduetten. Sen gör jag nästa misstag när jag och 3-åringen går in i lilla badrummet där "ringen" finns. Jag tänder lampan. Då uppnår 3-åringen högsta graden av hysteri. Hon skriker och gråter och spänner kroppen till en pinne. Det var tydligen inte min tur att tända utan hennes och "det går aldrig att göra om". Jag inser ju att hon är såhär för att hon är dödstrött och försöker lugna henne så hon kan få kissat. Men hon klarar inte av att lugna sig. Till slut sansar hon sig så pass att hon släcker och tänder lampan själv och sen känns det lite bättre. Hon ber mig hämta nappen och snutten så hon kan få lugnat sig lite till. När jag gör det blir hon än mer vansinnig för att jag inte stängde dörren. Jag stänger dörren med tydligen inte på rätt sätt för hon blir om möjligt än mer arg och hysterisk. Till slut får vi till den "rätta" dörrstängningen och jag får hämtat nappen och snutten. Hon lugnar sig och får kissat, några droppar...
Hon känner sig skamsen över sitt beteende och säger förlåt. Mitt lilla hjärta.
Nu är det dags för grand finale. Hon fick ju aldrig tvättat av sig...
Vi tvättar hår och kropp i ilfart med handduk för ansiktet samtidigt som hon tjuter i högan sky.
Nu är mamma helt färdig och barnen med.
Efter kvällsmat somnar 3-åringen i soffan medans jag matar färdigt Lilleman. Hennes tandborstning hann vi inte med i kväll men det får vara, vi borstade ju i morse i alla fall.
Jag har tvätt jag måste hänga innan Lilleman somnar då han för tillfället sover i tvättstugan (ja, jag vet - det är synd om honom att ligga där men det är tillfälligt) så jag lägger honom i sängen och börjar sjunga lite för honom så att han skall få lite underhållning medan jag hänger tvätten. Han somnar innan jag är klar.
Det blev i alla fall en väldigt lätt nattning i kväll. Jag hann till och med städa undan och sitta ner i lugn och ro och hämta andan en stund innan sambon intet ont anande spatserade in genom dörren.


Jag hoppas verkligen det är som dom säger; jobbiga barn - lätta tonåringar!


Kommentarer

Gör mig glá, skriv en rá
Endast för mig

Om

Min profilbild

2-barns-mamman

Jag är en 32-årig två-barns-mamma som bor med min lilla familj på västkusten. Detta är med all säkerhet inte den snyggaste eller mest väl-designade blogg Du kommer att läsa (har inte så mycket tid över till det utan det blir mycket mobilbloggande i sängen innan ögonen faller ihop för natten - hoppas Du har överseende med det) men det som skrivs här är helt sanningsenligt det som händer i vår familj och hur jag känner det. Eftersom jag tycker att det är skönt att höra att andra också kan ha det jobbigt ibland, att man inte är ensam - för det är man inte - alla har sina "ups and downs", skriver jag här utan försköning. Om både rosa ludd och åskmoln. Jag försöker skriva med humor och jag skriver absolut med kärlek för jag älskar var och en i min familj väldigt högt. Välkommen! Jag hoppas Du stannar!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela