Jag har alltid varit emot att använda tv som någon slags barnpass, tills Lilleman kom.
Då var jag tvungen att kapitulera. Eftersom han krävde väldigt mycke tutte från början (han var stor för tiden) så var jag glad om jag hann gå på toaletten emellanåt.
Så när då när min sambo började jobba igen efter att varit hemma de första veckorna av Lillemans liv var det en väldigt jobbig omställning för Storasyster som alltid varit van vid att vi haft mycket tid för henne med lek och annat.
Till en början läste vi mest när jag ammade, men efter hand varvades det mer och mer med tv, dvd och you tube-klipp. Detta blev faktiskt min motvilliga räddning, vet inte hur jag skulle klarat det annars.
Men nu är hon fast. Hon älskar "att se på något". Just nu är det barbapapa som gäller.
Och jag måste erkänna, jag skäms för det, men ibland är det faktiskt skönt att kunna sätta henne framför något om jag inte orkar engagera mig i någon lek.
Barbapapa är för övrigt ett program med mycket budskap, framför allt att man skall vara rädd om djur och natur. Alltid något...