åskmoln och rosa ludd

Här delar jag med mig av våran familjs vardag. Familjen består av Storasyster (född 2009) som delar ut order med samma nyck-fullhet som en galen diktator, Lilleman (född 2012) som är väldigt god och glad för det mesta men börjar visa sitt humör som inte är helt olikt systerns (<--- hjälp), Sambon - tillika barnens pappa och så mig - mamman.

lagen om allts jävelskap

Publicerad 2012-11-02 22:45:00 i Familj, Personligt,

Ni vet hur det är, man ska aldrig planera något för då kommer det alltid något i vägen...
Ni minns hur min sambo lovade mig en ensam dag nu i helgen... SOM jag sett fram emot detta!
Ja, barnen har blivit förkylda, värst är det för Lilleman som är så känslig för allt att till och med en fluga skräms... stackars liten!!
Helgen kommer därför spenderas med mina goa barn med näsduken i högsta beredskap och jag skall utrusta mig med allt tålamod jag har! Mamma kan få egentid en annan dag.
Tur att sambon är ledig så man är två för idag var jag väldigt nära att ge upp o lämna alla åt sitt öde så fort sambon klev över tröskeln. För som jag blivit prövad idag.
En stor tjej som varit trött o hängig i perioder för att sen slå över och bli överaktiv och då blivit arg och ledsen om jag behövt ta hand om lillebror.
Den lille killen har mest varit trött och ledsen, men inte velat sova för den sakens skull. Feber och tät i näsan har han också haft stackarn. Man kan säga att det är ganska jobbigt att bära tio kilo hösäck på höften hela dagen!
Jag hade nedräkning tills sambon skulle komma hem och drog en suck av lättnad när jag hörde dörren öppnas. Och tänk, jag fick helt ny energi av min älskling och kvällen gick som smort!
Nu sover alla små så gott, peppar peppar, och snart gör jag det samma...hoppas jag!
God natt!

Kommentarer

Gör mig glá, skriv en rá
Endast för mig

Om

Min profilbild

2-barns-mamman

Jag är en 32-årig två-barns-mamma som bor med min lilla familj på västkusten. Detta är med all säkerhet inte den snyggaste eller mest väl-designade blogg Du kommer att läsa (har inte så mycket tid över till det utan det blir mycket mobilbloggande i sängen innan ögonen faller ihop för natten - hoppas Du har överseende med det) men det som skrivs här är helt sanningsenligt det som händer i vår familj och hur jag känner det. Eftersom jag tycker att det är skönt att höra att andra också kan ha det jobbigt ibland, att man inte är ensam - för det är man inte - alla har sina "ups and downs", skriver jag här utan försköning. Om både rosa ludd och åskmoln. Jag försöker skriva med humor och jag skriver absolut med kärlek för jag älskar var och en i min familj väldigt högt. Välkommen! Jag hoppas Du stannar!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela