Kalle Stropp & Grodan Boll
Tänk att barn i samma familj kan vara så olika!
Man tycker ju att när de kommer från samma genpol att de skulle bli någotsånär samma. Visst kan man se likheter mellan Storayster och Lilleman men även en hel del oliketer.
Det vi framför allt är lite fixerade vid är maten. Det på grund av att våran tjej alltid varit svår med det. Hon har matvägrat sedan hon var ca 1 vecka.
Det kan ha sin grund i att hon var mjölkallergiker som liten (det har nu tack och lov vuxit bort). Men vi tror även på allvar att hon har svårt för att känna hunger.
Lilleman å andra sidan äter som om han aldrig skulle få se mat igen. Han har varit konstant hungrig sedan dag ett. Han var stor för tiden och van med mycket näring i magen (hade en navelsträng tjock som en rejäl tumme, barnmorskan hade aldrig sett något likande). Därför har han hängt vid tutten i stort sett jämt och nu när han äter vanlig mat har han en glupande aptit.
Vi fick vad vi önskde. När han låg i magen sa vi; - bara vi får en unge som äter!
Vid 8 månaders ålder drar han nu samma klädstorlek (strl 80) som Storasyster gjorde vid 1,5 års ålder.
Storasyster hon kan sova som en stock brevid i ett stenbrott utan att vakna medan Lilleman vakar av minsta lilla.
Inte så praktiskt när man har en stojande Storasyster hemma och man försöker sova middag...
3-åringen var väldigt tidig i både tal och motorik. Hon gick obehindrat när hon var 9 månader. Något som Lilleman är långt ifrån. Han har precis klurat ut hur man kan förflytta sig med en lite hasande på rumpan-krypteknik.
När Storasyster var 1,5 år kunde hon prata i 12 ords meningar, rent uttal, utan problem.
Skönt att se att de är sina egna individer Alla är vi olika.
För bebisar är ju precis som oss vuxna! Stöpta i olika formar och tilldelade sin alldeles egna personliget redan från början!
